Soluppgångar. Visst är de vackra?
I dag känner jag att det kvittar om jag aldrig ser en soluppgång igen. Nånsin.
För andra natten i rad såg jag solen gå upp över Karlstad. Klockan var strax före fyra. Askkoppen jämte mig redo för tömning. Den stilla brisen sval och behaglig mot min nakna hud. Dygnets första solstrålar gjorde till och med byggarbetsplatsen vid Klarälven vacker.
Men när du önskar att sömnen i stället kunde infinna sig kan alla soluppgångar i världen dra åt helvete.
Höll mig till och med nykter i går i hopp om att det skulle hjälpa.
Vilket slöseri.
