Fredag förmiddag ses jag och Karin för att jobba intensivt under dygnet som följer. 24 timmar isolerade på okänd ort. Så lång tid har vi aldrig vistats tillsammans, men nånstans måste vi ju börja.
Jag gissar att det här är vårt första eldprov.
För att ge oss en chans som författarduo har jag bunkrat upp med tre flaskor odrägligt gott vin plus en tolvårig Macallan.
I kväll har jag legat på sängen, tagit ett par glas rött, funderat på romanen och tänkt att det bådar gott.
Och när allt kändes som bäst hörde Karin av sig.
”Drick inte för mycket i kväll, du ska vara i form i morgon.”
Gulligt, inte sant?
Sen hörde hon av sig igen.
”Jag skojade bara. Du får ändå inte köra.”
