Humanist och skeptiker med ena foten i reklambranschen, andra i samhällsdebatten; autodidaktisk bloggare och krönikör med kärlek till vetenskap, frihet, förnuft och Ronja.
Som en av Sveriges minst lästa skrivkunniga bloggare, ger jag mig dagligen (nåväl) i kast med att förstå, förklara och fördöma mänsklighetens idiotiska sidor. Oavsett om motståndarna är religiösa fundamentalister, kvacksalvare eller Thomas Di Levas vägglöss, är målet att varken ta fångar eller lämna sårade kvar på slagfältet — till försvar av människans fulla potential, vad den än må vara.
Utöver det försöker jag hinna ligga en del, också.
Bidra gärna med återkoppling, tips och vänskap. Eller känn dig fri att skriva all ogenomtänkt, indoktrinerad smörja du önskar, om det är din böjelse. Jag censurerar bara kommentarer som har en uppenbar avsikt att sprida ogrundat hat.
Vill du kontakta mig nås jag enklast via philipwildenstam@gmail.com.
Det gick till slut. Klockan två slog jag igen datorn, la mig till ro och vibrerade som en kolibri hela natten.
Efter noll timmar sömn känns koffein som den smartaste idén. Någonsin.
Nå väl. Stick över till Viskningar och rop, bedöm min ansträngning, såga mig längs fotknölarna, spotta mig i ansiktet och säg att du älskar mig.
Vid det här laget kan du rutinen.
”I love talking about nothing. It is the only thing I know anything about.”
– Oscar Wilde
Klockan är 00.20 och jag har satt i mig en halvliter Burn, 1,5 liter Loka fläder (sämsta Loka-smaken någonsin) och tre koppar kaffe.
Kuka mig långsamt, jag måste ta kisspauser en gång i kvarten.
Och vips har jag myntat ett nytt uttryck: Kuka mig långsamt.
Smaka på det. Ligger rätt väl i munnen, inte sant? (Pun intended.)
För mig som heterosexuell man är det en negativ sägning. Jag vill givetvis inte bli kukad långsamt. Men det är fritt fram att använda ”kuka mig långsamt” i positiva ordalag om du är homosexuell eller kvinna.
Sätt fart. Sprid och vårda frasen med omsorg.
Mvh
Din folkbildare i natten (som fortfarande försöker skriva klart artikeln)
Jag har på mig samma jeans som i går. Som i natt. Den roliga natten. Den berusade natten. Natten jag minns men bara nästan. Du vet, lite tjo och tjim och hej vad vi dricker och nu är det whisky och där somnade jag visst. Tjoflöjt.
Sitter fortfarande kämpandes med morgondagens artikel, justerar positionen och känner plötsligt något i bakfickan. Sticker ned handen och fiskar upp spetsen av en pistolkula.
En maddafakking pistolkula i mina jeans. Som jag inte minns. Som jag tvivlar på att jag har lagt där själv.
Vad är det här? Har någon smugit förbi mig, stuckit ned den i bakfickan och på så vis skickat en signal?
– Passa dig, din jävel. Jag har en kula med ditt namn på.
Någon som vet? Någon som var med i går som kan förklara varför jag har ammunition i fickan?
Jösses. Liksom.
För en vecka sedan visste jag precis vad jag skulle skriva, men blev ändå sittandes till tre på måndagsmorgonen. En halv whiskyflaska höll mig sällskap och det berusade resultatet har du redan läst här.
I kväll prövar jag en annan anfallsvinkel. Med blott den svagaste av uppfattning om vad jag ska skriva, sätter jag mig optimistiskt vid köksbordet. Whiskyn är utbytt mot koffeindosen super charger ultra deluxe.
Det här kommer bli bra, säger jag till mig själv.
Jag kan skriva, jag är inte rädd, mumlar jag knappt hörbart.
Sömn är för veklingar, vrålar jag ut över Karlstads tak.
Ja, ja. Du fattar grejen.
2012-05-17 09:42:47 Äntligen! Jag satte upp målet och klarade det. 33 dagar, 35 träningspass. Nu tre dagar semester och Malmötur.2012-05-16 20:28:18 ”I underrätterna har inte sunt förnuft segrat. Det ska vi inte klandra domstolarna för. Det är lagstiftaren som... http://t.co/CYgCMvaA2012-05-16 10:24:11 ”I fel händer kan alla generaliseringar missbrukas. Det får dock inte hindra oss från att diskutera och försöka... http://t.co/eqdHCrhN
Det är ett uttjatat felslut att alla åsikter är lika mycket värda. Eller att de ens har lika stor rätt att komma till tals. Yttrandefriheten garanterar din rätt att snacka skit, inte rätten att fylla offentlighetens toaletter med dynga tills de svämmar över.
Håller du med? Principiellt bryr jag mig inte. Däremot skulle jag skratta desto mindre om folk höll med mig hela tiden.
Oavsett hur det ligger till med den saken, är jag beredd att låta dig kommunicera med mina läsare. Och det spelar ingen roll om du är en religiös dåre, kvacksalvare av rang eller en intellektuell kraft i kampen mot vidskeplighet – ditt inlägg kommer bedömas på andra grunder än om jag håller med dig.
Det enda du behöver förhålla dig till är:
• Din text ska vara behagligt läsbar. Det innebär rättstavade ord, korrekt grammatik och god interpunktion. Inte minst innebär det logisk följdriktighet, även om din logik grundar sig i befängda åsikter. (Och nej, jag tänker inte redigera din text. Du tar själv ansvar för att den är presentabel.)
• Följ svensk lagstiftning, hörru. Var gärna arg, för all del, men förtala eller hetsa inte.
• Du får inte vara anonym. Alla inlägg ska signeras med namn och lämplig personbeskrivning (till exempel ”Marcus Birro, rikspucko”). När du skickar texten till mig ska du även bifoga giltiga adress- och kontaktuppgifter för verifikation, inte publikation.
• Framför allt annat, var inte tråkig. Jag må älska vetenskap och filosofi, men det är inte samma sak som att jag vill somna till en tio tusen tecken lång diskussion om postkolonialismens effekter på navelludd.
Är du redo att ta debatten? Här är präster, imamer och haschtomtar lika välkomna.
Mejla ditt inlägg till philipwildenstam@gmail.com eller använd formuläret.