Släck religionens heliga sken

Sedan jag skrev mitt senaste inlägg om religion har samma frågeställning lagts fram till mig gång på gång.

”Okej, jag är inte religiös. Jag förstår vad du menar, men … Men allt bra som religiösa samfund står för i samhället? Tröst och vägledning, välgörenhetsarbete, en känsla av samhörighet när man kanske inte har någon annanstans att ta vägen: väger inte det upp det onda du pratar om? Till exempel Svenska kyrkan gör ju massor med bra saker, tycker jag.”

Det är vad vänner, kollegor och andra bekanta har undrat utanför bloggens ramar. En åländsk kvinna, som har konverterat till Islam, kommenterade i stället inlägget med förslaget att jag ska fördjupa mina studier i Islam för att lära mig den sanna betydelsen av kärlek. Berätta inte för henne att jag har läst Koranen från pärm till pärm, är du snäll. Det gör henne säkert bara ledsen.

”Allah wished to confirm the truth by His words: ‘Wipe the infidels out to the last.’”
– Qur’an:8:7

Det heliga skenet runt religion
Innan vi återkommer till frågeställningen ska vi fokusera på ett annat problem: religionsfrihet i allmänhet, men i synnerhet det sociala kontrakt som förbjuder kritik mot tro. Närhelst diskussionen dyker upp är konsensus att ”vi måste respektera andras tro”.

Varför? Allt annat i samhället är mer eller mindre uppe för debatt. Om jag verbalt attackerar hockeylaget du vurmar för, tar du det som en ursäkt för att kritisera mitt favoritlag. Om du vill höja skatterna och jag sänka dem, kan vi diskutera hårt och länge om saken men ändå lämna bordet som vänner. Till och med vetenskap tar ärofullt sin beskärda del spott och spe, även när vetenskapen som presenteras sedan länge har lämnat hypotesstadiet för att godtas som en sanning bland de som vill, kan och vågar förstå. Inget ämne är omgivet av samma heliga sken som religion (ordlek avsiktlig). Nåde han som slår ned på din rätt till en personlig tro, se till att han genast ber om ursäkt!

Kalla mig trångsynt om du önskar (du har fel om du gör det, men det är din rätt), men jag kan inte relatera till en värld där jag måste be om ursäkt för att jag synar din bluff.

Det senaste exemplet dök upp i dag. Den anonyme serietecknaren Usla Vesslan blev censurerad av Metros redaktion eftersom ”djupt kränkta buddhister” hörde av sig angående en teckning där Buddha knullar Jesus i röven, medan Jesus i sin tur analpenetrerar profeten Muhammed.

Nu är det som så att jag inte för en sekund tror på att det var buddhister som hörde av sig till Metro. Gör du?

Författaren Salman Rushdie lever fortfarande med en fatwa över sitt huvud. Hans brott? Romanen ”The Satanic Verses”, som sägs vara inspirerad av profeten Muhammeds liv.

”Vår religion bygger på kärlek, ge fan i att provocera oss”
1991 knivmördades den översättare som arbetade med en japansk utgåva av The Satanic Verses. Samma månad knivhöggs den italienska översättaren allvarligt, men överlevde. I Oslo, två år senare, överlevde den norska förläggaren ett mordförsök. I ungefär samma veva undkom den turkiska översättaren en mordbrand mot hotellet han bodde på under en kulturfestival i Sivas, Turkiet. Branden, som startades av islamistiska fundamentalister, dödade i stället 33 andra hotellgäster. Lyckligtvis hörde de till samma otrogna sällskap som översättaren, så attacken var inte ett totalt misslyckande.

För att vi ska förstå problemet måste vi först titta närmare på vad religion egentligen är. Hur kan rester från en mörkare tid ha ett så starkt fäste när vi borde veta bättre, i en tid då vi har tillgång till den mest fantastiska kunskap om världen som människan någonsin har besuttit? I en tid då vi äntligen förstår hur otrolig vår blotta existens är; hur osannolik (men ändå inte) sammansättningen av en diamant är; hur vår himmel leder vidare mot världar bortom vår räckvidd? I vetenskapen finns en otyglad livsglädje som inte parasiterar genom mänskligt lidande eller drar gränser och dömer ut ytliga olikheter. I stället hittar vi svaren som ger oss kärleken till varandra oavsett hudfärg, kön och sexuell läggning – att du och jag är en och samma, förenade genom flera miljarder år av evolution och stöpta i en form som inte bara ger oss släktskap med varandra, utan även till allt levande på den jord vi borde vårda bättre.

Religion är gamla svar på uråldriga frågor, men all ny kunskap i världen räcker inte för att nå fram till religiösa grupper. Eller så agerar vår kunskap som ännu ett argument för den personliga trosuppfattningen.

Den inbyggda paradoxen är religionens trotjänare
Har du någonsin befunnit dig i en hetsig diskussion där du vetat att du har rätt, att du har bevis för att du har rätt, men där den andra parten har vägrat att ge med sig? Kanske har du till och med upplevt att dina rationella argument bara har gjort din meningsmotståndare mer övertygad om att hon har rätt? Klart du har, det har vi alla. Psykologer har ett fint ord för beteendet, men lika fort som jag lärde mig det glömde jag bort det igen.

Jag känner inte till en enda religion som inte ser blind tro som en eftersträvansvärd dygd. Tvärtom ses blind tro som en väg till frälsning. Och just däri ligger religionens ogenomträngliga paradox. Som katolik lär du dig själv att förkasta det sunda förnuftet eftersom det är din enda chans att övertyga dig själv om att du de facto dricker Jesus blod och äter hans kött. (Ja, katolicismen har anammat en bokstavstrogen tolkning av nattvarden, medan exempelvis protestanter förstår symboliken i handlingen.) Alla religioner är fyllda av liknande exempel. Du förväntas anamma seder, traditioner och påbud just för att de är seder, traditioner och påbud. Ifrågasätt inte, det står i vägen för frälsning.

Paradoxen är alltså att vetenskapliga bevis har förmågan att göra redan troende människor mer troende, inte mindre.

Nyheten till alla troende: därför tror du
I Sverige räknas vi som byxmyndiga vid femton års ålder, myndiga vid arton. Alkohol är vi tillräckligt mogna för att inhandla när vi har fyllt tjugo. Är mognad ett subjektivt begrepp? Inte särskilt. Människans hjärna är en av evolutionens flitigare prestationer. Som vuxna är vi det första djuret som förmår tygla sin existens, men vi måste vara barn först. Och det är som barn allt spännande händer.

Som barn tror vi på tomten. Varför skulle vi inte? Våra föräldrar berättar att han finns och vår förmåga att ifrågasätta är inte utvecklad än. Faktum är att vår förmåga att som barn inte ifrågasätta leder till vår överlevnad som vuxna. Barndomen förbereder oss inför livet genom att fylla oss med kunskap. Kritiskt tänkande i för ung ålder skulle hindra vår utveckling och har således inte passerat det naturliga urvalets nålsöga. Men samma positiva effekt har förödande konsekvenser.

Som barn tror vi på tomten. Som barn tror vi på allt våra föräldrar och andra auktoritetsfigurer tuttar i oss med tillräckligt övertygande röster. Tids nog blir vi gamla nog för att genomskåda lösskägget, men hur genomskådar vi något vi inte kan se – något som våra föräldrar själva aldrig genomskådade?

Du föds in i din religion. Du är protestant om du föddes i en viss del av Nordirland, katolik om du föddes i en annan. Jude i Israel, muslim i Palestina. Scientolog om du är en av John Travoltas ungar. Mer romantiskt än så är det inte. Visst finns det folk som konverterar, men då får vi tyvärr rikta blickarna mot paradoxen ovan. När hörde du senast om någon som konverterade till en mer lättsam religion? Någon som ville ha en liberalare syn på den personliga tron? När världen stormar runt en troende är reflexen oftast att sjunka djupare ned i den vansinniga övertygelsen om att ”alla andra har fel, jag tror rätt”.

Vi måste sluta dalta med religiösa
Skärselden, helvetet, djävulen och hans moster: många är historierna som våldför sig på våra barns sinnen. Och det ses som en självklarhet att vi ska ha rätten att förtrycka de av oss som ännu inte är gamla nog att tala för sig själva. Dopet, omskärelsen, religiösa friskolor med mera. Okritiskt låter vi nästa generation berövas chansen att växa upp i ett samhälle som premierar tolerans och kritisk bevisföring. Och nästa. Och nästa. Alltmedan världen uppmuntras att förbli en plats där jag hatar dig för att du inte riktigt är som jag, för att du inte riktigt tror som jag.

”With or without religion, you would have good people doing good things and evil people doing evil things. But for good people to do evil things, that takes religion.”
– Steven Weinberg, amerikansk nobelpristagare i fysik

När jag får frågan om religionens positiva inverkan på samhället har jag bara ett svar att ge. Nej, Svenska kyrkans välgörenhetsarbete väger inte upp för brottet mot människans intellekt. Nej, att söka tröst hos Allah inför döden förändrar inte på något vis att Islam är en religion sprungen ur krig. Nej, du är inte mindre medmänniska för att du saknar ett samfund att söka dig till.

En far kan skämma bort sin dotter med godis och glass. En far kan berätta att han älskar henne. Samma far kan också våldta henne brutalt när ingen ser, och trösta henne med ljuva ord om en kärlek som bara de två delar – en hemlighet så vacker att världen inte förtjänar att ta del av den.

Det förändrar ingenting. På samma sätt som en sådan far är en incestuös styggelse, är religion den styggelse som kommer fortsätta våldta människans intellekt så länge vi inte vågar säga stopp. Och sätter vi inte stopp – på riktigt – har vi ingen rätt att klaga över att vi lever i en värld där sådana som George W. Bush tillåts förklara krig eftersom de tror att gud säger åt dem att göra det.

Jag säger stopp. Och jag tänker aldrig be om ursäkt för det.

Kategori: Personligt Religion Vetenskap
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
  • http://oijeberg.blogspot.com Kristina Öijeberg

    Så rätt. Så bra.
    Men hur ska jag tackla min dödsångest då? Som jag sagt tidigare, måste jag bli religiös i äldre dagar? Det känns som att du har svaret på den gåtan.

  • http://www.philipwildenstam.se Philip

    Läs mer vetenskap, kom till insikt om hur fantastisk din blotta existens är – inse att du är resultatet av en obruten kedja av evolution, att sannolikheten för din tid på jorden är så mikroskopiskt liten att du är ett mirakel. Omfamna livet och allt det vackra i det. Under ett antal miljarder år fanns du inte, sedan fanns du. Det kommer en dag när du inte finns igen, men det som var du rör sig vidare längs med tidens axel.

  • http://oijeberg.blogspot.com Kristina Öijeberg

    Det är just det som känns så jobbigt. ”Det kommer en dag när du inte finns igen.”
    Kan jag få bli ett spöke, kanske?

  • http://www.philipwildenstam.se Philip

    Nej, ledsen för det.

  • http://twitter.com/Frokenrod Anna

    Jag läser och får nästan en liten tår i ögonvrån. Speciellt ditt svar på första kommentaren här ovan var ståpälsgörande. I övrigt kan jag inte uttrycka det så mycket bättre än att det var sjukt bra skrivet. Word, liksom. ;)

    Och nix, jag är inte samma Anna som kommenterade förrförra inlägget, jag är jobbarkompismeddinsyster-Anna.

  • http://www.philipwildenstam.se Philip

    Tack Anna, det värmer. Massor. Hälsa min syster, du lär träffa henne innan jag gör det. (Som jag tror att jag har sagt en gång tidigare, men det tål att upprepas.)

  • http://twitter.com/Frokenrod Anna

    Och jag fortsätter att hävda att jag inte träffar henne speciellt mycket oftare än du, telefonprat är däremot en helt annan sak. Jag ska hälsa.

  • A

    Good Philip good…

  • http://johanbrook.com Johan

    Mycket bra skrivet. Har längtat efter texter som denna, för detta tar upp saker som jag själv gått och grubblat på ett tag.

    Jag lever för närvarande med släktingar i Kanada. De är djupt kristna, men tyvärr sååå USA-influerade. Dubbelmoral så det smäller om det. Jag kan sitta i timmar och räkna upp motsägelser, helt orationella handlingar, och andra saker som är helt ologiska i deras vardag. Det som jag tycker är nästan värst av allt, och som du snuddade på: även barnen föds in och ”indoktrineras” i religionen. Deras barnbarn är satta i en katolsk grundskola, även fast de är protestanter. Allt för att barnen ska få kristen uppfostran. Vad gör de? De skapar små kopior av sig själva, som kommer växa upp i en ensidig illusion om att en allmäktig och god gud har skapat dem och allt de ser.

    Så sjukt, enligt mig. Största brottet att påtvinga barn religion – de vet inget annat. Än en gång; underbar text. Fortsätt.

  • *hem

    I många samtal med Jehovas på stan, ett litet nöje jag unnar mig, så drämmer de förr eller senare till med min stora favorit:

    ”Gud låter oss tvivla för att vi ska kunna bevisa vår kärlek.”

    Med andra ord – genom att fortsätta tro på en tomte som aldrig dyker upp så minskar nog risken att bli utan paket på julafton. Om den nu kommer.

    Behovet att tro på en större förklaring är enormt stark hos människan. Det känns skönare om det faktiskt är svenska polisen tillsammans med PKK som mördade Palme, inte en förvirrad alkoholist.

    En allestädes närvarande kraft som tar hand om en när man checkar ut känns skönare än att man helt enkelt slutar andas och får hoppas att man bidragit med något vettigt innan minnet av en bleknar.

    Sensmoralen?

    Gör det bästa av ditt liv. Hoppas inte på ett nytt.

  • Anna

    Men handlar det inte lite om att alltid kunna rationalisera bort sitt beteende. Tycker jag.
    Om man alltid handlar i Guds/Allahs eller fans tecken så skyller man ju sitt beteende på dem. Likaväl som den ömma fadern i ditt exempel skyller på hans och dotterns kärlek.

    Att tro är att slippa ta ansvar för mig.

    Att bikta sig och be 20 Ave Maria gör det ändå inte rätt att knulla sin brors fru – men Gud förlåter. Och du slipper några värre konsekvenser.

    Skuldfrågan man belägger barnen med ska vi inte ens prata om.

    Bra skrivet Philip, riktigt bra.
    Hoppas inlägget kan starta upp en debatt.

    Och ja, jag är Anna från inlägget nedan (jag är inte troende och står därför för mina egna beslut, som tydligen måste ha varit väldigt hemska då man måste poängtera att man inte är jag) Hepp!

  • http://kristina.knusselbo.com/blog Kristina af Knusselbo

    Så otroligt, fruktansvärt lysande bra skrivet!!

  • http://frokenkysk.blogspot.com Fröken Kysk

    Religion, ja. Jag gillar religion lika lite som du men jag har svårt att se ett samhälle utan den.
    Jag tror helt enkelt inte att mänskligheten klarar sig utan den gigantiska snuttefilt som religionen är. Inte heller klarar den sig utan den syndabock som religionen är, den kan ju trots allt rättfärdiga precis vad som helst, antingen man gör något i enlighet med den, på grund av den, för att bli fri från den, för att man är emot den osv. osv. osv i all jävla oändlighet.

    Grejen är ju, som du så fint påpekar, att vill man tro så gör man det, man böjer på verkligheten lite bara. Så att den passar in på ens tro, och då biter ju inga argument i världen. Tolkning av bibeln är ju ett alldeles utmärkt exempel, antingen är det ”bra” och då följer onekligen ett ”gör så, det står i bibeln” eller så är det ”dåligt” varpå man helt plötsligt inte kan tolka det ordagrant eller bokstavligt längre. Bibeln säger det man vill att den ska säga, inte det som faktiskt står i den.

    Religion må vara bajs, kanske det största och mest stinkande bajset av dem alla, men precis som vilket bajs som helst så är den även oundviklig. Det är bara att spola och hoppas på det bästa lixom.

  • http://godtyckligagatan.se Axel

    Win.

  • http://sanape.se Sanna

    Jag håller med om att religion måste kritiseras. Jag tycker det är vansinne att vi automatiskt blir medlem i Svenska Kyrkan när vi föds, och staten ska inte ha något med religion att göra, överhuvudtaget. Inte heller tycker jag att kommuner ska betala för moskéer eller andra religiösa projekt.

    Men människor som gör mördar och spränger andra människor i religionens namn, skulle säkerligen gjort det av en annan anledning annars. Det finns psykopater överallt, och om inte religionen vore det som triggade dem, så skulle det vara något annat. George W. Bush skulle ha förklarat krig även om ingen trodde på Gud. Då hade det funnits något i dess ställe som gett idioter en ursäkt att göra idiotiska saker.

    Angående citatet från Weinberg, goda människorna som gör ondskefulla saker i religionens namn, är enligt min egen teori svaga människor som söker efter en grupp att ge dem bekräftelse. Religion är en sådan grupp, men dåligt umgänge finns i många former, inte bara religiösa.

    ”Nej, Svenska kyrkans välgörenhetsarbete väger inte upp för brottet mot människans intellekt”, skriver du. Kan du förtydliga ”brott mot människans intellekt”?

    Slutligen vet jag inte riktigt vad din lösning på problemet ”religiösa fanatiker” är, för jag antar att det är det du syftar till? Att förbjuda religion är ingen lösning, men att fortsätta ifrågasätta den är jag helt med på. Några av mina roligaste debatter har varit med just kristna (säg att du tror på gröna gubbar från andra planeter till en bokstavstroende pingstvän, då har du en rolig diskussion framför dig).

  • http://nelayah.se Nelia

    Jag vet ärligt talat inte vart jag ska börja. Känner väldigt kluvna känslor efter att ha läst detta inlägg. Jag har levt i ett par olika länder med olika religioner och syn på gud och livet. Jag är troende själv. Och nej inte alla som tror på något mer i livet eller en högre makt läser bibeln varje dag, prisar Jesus och lever efter guds vilja. Jag tillhör en religion som heter ortodox sen dop men har vad man kan kalla egen syn på det där med gud och religion trots att jag ”vuxit upp” i ortodoxa tron. Jag har sen 5 års åldern kritiskt i frågesatt prästernas påståenden kring vad Bibeln vill predika, och vad kyrkan egentligen står för i många länder. Men samtidigt måste jag säga att sen jag kommit till Sverige har jag inte kommit ifrån mitt tro utan på något sätt hållt hårdare vid det trots att jag under alla åren varit kritisk just mot ”religion i allmänhet”.

    Religion är ju inte endast det som står för världens vanligaste största religioner. För mig är det människans sätt att finna samhörighet, enas. Det är det dom största religionerna lyckats åstadkomma. Men att tro på något är ju inte alltid religion, behöver inte alltid läggas in i ett speciellt fack och sättas etiketter på. Islam, buddism, Kristendom, Ortodox, det finns massor av olika ”grupper”. I allt finns det fanatiker, likt som du drog paralleller till hockeylag, finns det supportare som inte alls är helt insnöade på att följa varje match, se varje mål, kunna varje namn osv, och starta slagsmål på matcherna. Samma gäller religion, det är inte själva religionen som det är fel på det är dom som följer den som tolkar den på 1000 olika sätt och hittar andra som tolkar den på samma sätt. För oavsätt vad det gäller, hockey, religion, mode, folk vill alltid vara lika varandra, hitta samma intressen, osv.

    Ah det går inte riktigt att diskutera kring detta för det finns inga rätt eller fel. Ingen vet ju vad eller vem denna gud är. Gud kan ju vara luften vi andas, jorden vi går på osv. Bibeln är bara en bok som skrivits som en samling av berättelser, som påstås komma från gud, eller jesus, eller hans lärjungar. Det kan likaväl vara en massa trams… Samtidigt vet inte du mer än någon annan om ”vetenskapen” verkligen är det rätta. För väldigt många år sedan trodde vi människor länge på att jorden var platt, det överbevisades, men tro och religioner har funnits i över 3000 år, den har överlevt allt. Religion är ju någon själsligt något man söker sig till i svåra stunder. Länder där inget överdrivigt jobbigt har hänt på ett tag.

    Men trots att så många går och kallar sig för ateister, så kan även den mest inbitna ateist vända sig till högre makt inom sig när något väldigt väldigt jobbigt händer i dess liv. Jag har träffat sådana som inte säger sig tro på gud, och som har erkännt att dom vid ett få tal gånger ”bett till gud” (som jag skrev ovan gud är alltså obestämt vad eller vem).

    Nä jag tror jag svamlar, svårt att samla sina tankar och följa en röd tråd. Men något jag måste få ur mig är att lika mycket som jag respekterar och inte hånar människor som har 0 själslig tro eller som hellre vänder sig till sprit, knark o annat än inom sig själv försöka hitta den där ”högre makten” vid svåra stunder så hoppas jag bli respekterad över att jag faktiskt tror på vissa saker. Ingen behöver bevisa något för mig för jag har ögon och öron att läsa och se för själv. Jag behöver inte bli uppväckt ur dimman eller guidad ut ur ”det heliga”.

    Sen är det en historia i sig hur makthavare använder sig av religion för att styra allmänheten, det har varit en beprövad metod sen länge tillbaka, läs bara lite historia så ser man det långt bak i tiden, så klart släpper dom inte på sådana starkt fungerande knutpunkter mellan religion och politik. Speciellt när man vill få med sig allmänheten.

  • http://chriskarinsdotter.se Chris Karinsdotter

    Jag har nu läst detta Philip. Och det är en fråga jag hela tiden ställer mig. Vad säger era nya uppdragsgivare, Svenska Kyrkan, om detta inlägg? =D

  • http://www.philipwildenstam.se Philip

    Chris: 1.) Du får det att låta för stort. Hela Svenska kyrkan är inte vår (nya) kund, endast Karlstads stift. 2.) Vi är lyckligtvis en hyfsat stor reklambyrå med ett flertal arbetsgrupper. Jag kommer aldrig ingå i en arbetsgrupp som jobbar med dem (eller något annat religiöst samfund). Min arbetsgivare är till fullo insatt i detta ställningstagande.

  • Penelope

    Intressant diskussion!

    Spännande att engagemanget mot något man hävdar inte finns kan vara så stort!

    Sanna, sedan 1996 blir ingen automatiskt vid födelsen medlem i Svenska kyrkan och sedan 2000 är Svenska kyrkan inte längre statskyrka. Religionsfrihet har Sverige haft sedan 1951 och man har alltså kunnat lämna kyrkan utan villkor sedan dess.

    Jag tycker också att diskussionen förvirrar grundfrågorna. Det ena handlar om religionsfrihet och yttrandefrihet, rätten att kritisera religiösa uttryck och bruk. Det andra handlar om Guds existens och tron på denna.

    Det är dessutom helt enkelt ett sakfel att blind tro är eftersträvansvärd i all religion. Punkt.

    En gammal allmänhumanistisk hedervärd inställning vid meningsskiljaktigheter är att söka förstå den andres argument och styrkan i dem, inte att köra över som med en ångvält. Den går också ut på att inte jämföra det sämsta hos den andre, med det bästa hos sig själv.
    Det finns ateistiska talibaner, likaväl som religiösa. Det finns ödmjuka troende, likaväl som ödmjuka vetenskapsmän. Det finns fanatiska religiösa, liksom fanatiska evolutionsbiologer.

  • Pingback: Dagens lästips « philipwildenstam.se | Philip Wildenstam | philipwildenstam.com

  • Pingback: Most Tweeted Articles by Sweden Experts: MrTweet

  • Pingback: Veckans bästa – v 8 | Third Opinion