Brian Cox om att investera i stjärnorna

Brian Cox är en stjärna. Bokstavligen. Innan karriären inom partikelfysik drog i gång spelade han i rockbandet Dare tillsammans med en bandmedlem från Thin Lizzy. Mest känd för allmänheten är han däremot som den karismatiske programledaren för BBC:s Wonders of the Solar System, en dokumentärserie om universum som ingen bör missa.

Vetenskapen har länge varit människans största tillgång i kampen mot sjukdom och annan misär – och en större källa än religion när det kommer till hopp vi faktiskt kan sätta vår tro till.

Vår planet står inför överbefolkning, svält, pandemier, krig och miljökatastrofer på en skala som mänskligheten aldrig tidigare skådat. För att värja oss behöver vi vetenskapen mer än någonsin.

Under sitt TED Talk förklarar Brian Cox varför.

(Mot slutet citerar han legenden Carl Sagan. Är det bara jag som får gåshud? Snälla, säg inte att det bara är jag.)

YouTube Preview Image
Kategori: Personligt Religion Vetenskap
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , ,
  • Pingback: Tweets that mention Brian Cox håller ett brandtal för vikten av vetenskap, jag får gåshud: #blogg #tedtalks -- Topsy.com

  • Mikael

    Mycket sevärt! Men jag håller inte alls med om att ”Vår planet står inför överbefolkning, svält, pandemier, krig och miljökatastrofer på en skala som mänskligheten aldrig tidigare skådat.”

    Tvärtom skulle jag påstå att det sällan har sett så ljust ut som nu. Rikedomen har aldrig varit så omfattande, fattigdomens andel så låg, barnadödligheten minskar och så vidare. Givetvis finns det stora potentiella problem (de du nämner, även om jag inte ser något problem som ”överbefolkning”), men jämför det med 1800-talet, eller 1910, eller…tja, när som helst tidigare.

  • http://www.philipwildenstam.se Philip

    ”Står inför” betyder att de (till viss del) inte är här än – eller inte har nått vår högst privilegierade del av planeten. Överbefolkningen är däremot bortom alla tvivel redan här. På hundra år har populationen ökat från under två miljarder till drygt sju, och det sätter en enorm press på jordens resurser. Därför kan du inte jämföra med 1800-talet!

    http://en.wikipedia.org/wiki/File:World-Population-1800-2100.png

    Om du kollar diagrammet ser du vad FN beräknar är det sämsta scenariot, om ingenting görs åt situationen. I mitten har du en mer optimistisk syn, men vi passerar ändå nio miljarder människor runt 2050. I bästa fall lyckas vi vända trenden, men då behöver vi verkligen förlita oss på vetenskapen i stället för exempelvis religionerna (jämför med Romersk-katolska kyrkan som predikar avhållsamhet i stället för preventivmedel i områden som redan lider).

  • Mikael

    Nja, vad betyder överbefolkning (eller när är jorden överbefolkad)? Att vi har blivit många fler på kort tid säger nödvändigtvis ingenting om vi är överbefolkade. Som du känner till har man (nästan alltid?) pratat om överbefolkningen (jmf. Malthus) utan att skräckprognoserna har realiserats (än, i alla fall). Om produktiviteten ökar (som den gjort otroligt de senate 200 åren) är det nödvändigtvis inget problem om befolkningen fortsätter öka i rejäl takt.

    Receptet för en mer stabil befolkningsutveckling har historiskt varit ekonomisk utveckling (mer utvecklade länder –> lägre fertilitet). Så min förhoppning är fortsatt god ekonomisk tillväxt, och framförallt att den sker i mindre utvecklade regioner (som idag har hög fertilitet). Vetenskaplig innovation är också förstås en del av detta (som t.ex. i genetiskt förbättrade grödor). Och trots föreläsningens oro över att den nuvarande krisen tömmer forskningen på resurser, är sanningen att Sverige (och de flesta andra länder) aldrig någonsin har spenderat så mycket offentliga och privata resurser på forskning som år 2010.

  • http://www.philipwildenstam.se Philip

    Jorden är redan överbefolkad av människan. 2006 utnyttjade mänskligheten (som helhet) 40 procent mer av jordens resurser än vad som regenererades under samma period. Tror du att resurserna är obegränsade? Tar oljan aldrig slut? Kolen? Plågas inte haven av överfiske? Lever inte över två miljarder av jordens befolkning utan tillgång till rent vatten? Allt beror självklart på vilket perspektiv du tar, men jag ser det som blåögt att skriva ”Om produktiviteten ökar (som den gjort otroligt de senate 200 åren) är det nödvändigtvis inget problem om befolkningen fortsätter öka i rejäl takt”, när vi tar hänsyn till jordens begränsade resurser – eller det faktum att vi skulle behöva tre jordklot för att kunna försörja nuvarande population efter standarden i vår del av världen. Och då har vi inte ens gått in på konsekvenserna för miljön, både i fråga om potentiella miljökatastrofer och utarmningen av ekosystemet. Vill vi leva i en värld där varje kvadratmeter nyttjas av människan? Där varje art är en del av vårt kretslopp, beviljad existens enkom för vår försörjning? Vill du?

    (Och en god utveckling av levnadsstandarden i tredje världen är snarare en katastrof för jorden på längre sikt.)

    ”If we don’t halt population growth with justice and compassion, it will be done for us by nature, brutally and without pity – and will leave a ravaged world.”
    – Henry Way Kendall, Nobelpristagare i fysik

  • Mikael

    Självklart är resurserna begränsade (även om framtidstanken om teknisk singularitet är spännande). Men jag ser inte riktigt hur det svarar på frågan om vi är överbefolkade eller ej. Jag är inte heller övertygad om att ”oljan kommer ta slut”. En rimlig analys är att när utbudet börjar minska signifikant, så stiger priserna signifikant (och mindre olja kommer konsumeras). Detta innebär att vi kommer få stora beteendeeffekter (efterfrågan på alternativ, andra levnadssätt osv.). Givet den historia som finns om prognoser för när ”oljan tar slut” (som varit fel, fel och fel)borde mana till försiktighet kring säkra utsagor om detta.

    Poängen är att det är närmast omöjligt att säga något om en eventuell överbefolkning. Vilken population klarar jorden att hantera? När Malthus formulerade sina prognoser trodde man aldrig att dagens nivåer var möjliga att uppnå. Dessa prognoser färgas starkt av dagens teknologiska nivå; som vi sett de senaste 200-250 åren utvecklas väldigt fort. Estimaten för vad som är en hållbar populationsnivå varierar ju också enormt.

    Vilka effekter får t.ex. framstegen som vi såg häromveckan av forskarlaget kring Craig Venter och Hamilton Smith som har skapat artificiellt liv. Vi kan t.ex. tänka oss specialdesignade grödor som odlas fram i laboratorier som kan användas i de mest ogästvänliga platser (men givetvis kan man även spekulera i att upptäckterna leder till rena katastrofer för mänskligheten). På en minimal yta av Karlstads yta kanske man om 50-100 år kan försörja gigantiska metropoler?

    Och jag finner det mycket cyniskt (och felaktigt) att säga att en god utveckling i tredje världen vore en katastrof på längre sikt. Som sagt, fertiliteten tenderar att samvariera starkt med ekonomisk utveckling. Den höga fertiliteten i stora delar av tredje världen skulle med största sannolikhet minska om dessa blev rikare. Vidare tenderar miljöhänsyn att (efter en viss nivå) öka med BNP/cap. (”Kuznets-relationen”), och utsläpp minska. Så det vore kanske en ”miljökatastrof” om tredje världen imorgon började konsumera som européer (men en enorm välståndshöjning). Men hela poängen är ju att den dag tredje världen kommer ha en rimlig levnadsstandard är troligtvis en dag när detta kan ske väldigt mycket mer energieffektivt än att ”leva som en europé á 2010.

  • Pingback: Är jorden överbefolkad? « philipwildenstam.se | Philip Wildenstam | philipwildenstam.com