Det sägs att kontorsromanser är dömda att misslyckas. Bortser jag från att jag har bevittnat en som ledde till äktenskap och barn, är jag böjd att hålla med.
Därför blir jag nervös nu. Jag tror att en kollega är kär i mig.

Humanist och skeptiker med ena foten i reklambranschen, andra i samhällsdebatten; autodidaktisk bloggare och krönikör med kärlek till vetenskap, frihet, förnuft och Ronja.
Som en av Sveriges minst lästa skrivkunniga bloggare, ger jag mig dagligen (nåväl) i kast med att förstå, förklara och fördöma mänsklighetens idiotiska sidor. Oavsett om motståndarna är religiösa fundamentalister, kvacksalvare eller Thomas Di Levas vägglöss, är målet att varken ta fångar eller lämna sårade kvar på slagfältet — till försvar av människans fulla potential, vad den än må vara.
Utöver det försöker jag hinna ligga en del, också.
Bidra gärna med återkoppling, tips och vänskap. Eller känn dig fri att skriva all ogenomtänkt, indoktrinerad smörja du önskar, om det är din böjelse. Jag censurerar bara kommentarer som har en uppenbar avsikt att sprida ogrundat hat.
Vill du kontakta mig nås jag enklast via philipwildenstam@gmail.com.
Det sägs att kontorsromanser är dömda att misslyckas. Bortser jag från att jag har bevittnat en som ledde till äktenskap och barn, är jag böjd att hålla med.
Därför blir jag nervös nu. Jag tror att en kollega är kär i mig.

Jag började med oväntade kontraster, nu är det dags för nästa del. Skulle vilja skriva en kärleksförklaring till whisky, men riktigt så långt har jag inte kommit i min självtortyr.
I stället:
Jag gillar människor med mod nog att inte rationalisera livets alla aspekter.
Du har fel om du tror att religiösa människor faller in i den här kategorien. Att avfärda logik, vetenskapliga bevis och anständighet, till förmån för exempelvis den kristna bibeln (skriven och redigerad av ett oräkneligt antal män, vars samlade insats och skilda agendor resulterade i den enskilt största förolämpningen någonsin mot mänskligt intellekt), är på inget sätt modigt – bara ett uttryck för fanatisk ignorans.
En vän till mig är kär – han har varit kär i många år nu – och varje gång jag frågar får jag samma svar. ”Ja, hon är min drömkvinna,” säger han. Trots att jag redan vet svaret på nästa fråga ställer jag den ändå.
”Har ni förlovat er än?”
Det har de inte. De ”ska bara” först. Du vet vad det innebär, men vi tar en sammanfattning för den goda saken skull.
• De ska bara få bättre jobb först.
• De ska bara spara ihop pengar först.
• De ska bara flytta till en annan lägenheten först.
• De ska bara vara ihop ett par år till först, för att vara helt säkra på att deras relation är på riktigt.
Yada, yada, yada.
Hanna och Martin blev ett par efter sommaren 2008 (om jag inte minns fel). I början av december 2009 tog de en weekendresa till Köpenhamn, checkade in på ett hotell, rådde om varandra, åt ute, testade klubblivet och gifte sig.
På lördag tar jag på mig kostymen, putsar skorna och går till deras bröllopsfest.
Relationer misslyckas av allt från små till stora skäl. Likaså finns det relationer som besegrar alla odds och varar livet ut. I den mening det finns folk som är ”rätt” för oss, ligger all makt och ansvar i våra egna händer att göra mer än vårt bästa för att se till att vi hör till den senare kategorin. Det finns inget med kärlek som ter sig särskilt rationellt, varför ens försöka applicera logik på en explosion av hormoner, miljontals år av mänsklig evolution och din partners lömska kollega, som du med all säkerhet vet är ute efter att förstöra för dig och din älskade?
Riskanalysera bäst du vill: gör plus- och minuslistor, planera för framtiden, budgetera din kärlek och beta långsamt av dina ”ska bara” innan du börjar leva. Eller var modig. Det kan gå hur som helst och det måste vara i sin ordning. Allt du tror dig veta om framtiden är inget annat än resultatet av din självbild.
I dag är en illusion, i morgon en lögn. Illusionen är vackrare än lögnen.