Jag gör entré i Humanistbloggen

Inbjudan kom för ett par dagar sedan, i dag publicerade jag första inlägget.

Att vara det nyaste skribenttillskottet hos Humanistbloggen är både smickrande och kul. Att jag inte behöver skriva unika artiklar åt dem, utan bara plocka lämpliga härifrån, gör så klart inte saken sämre.

I det här fallet känns lättja som en dygd.

Kategori: Personligt Religion
Etiketter: , , ,

Fredagshumor

Petter Winter använde tipsfunktionen ute i högerspalten för att delge mig denna pärla:

Tack Petter! Hoppas att ni andra inte glömmer bort att ni också kan bidra med tips till bloggen. Medan ni funderar över det, klicka här för den fullständiga versionen av serien.

Och borta hos Cyanide & Happiness fortsätter de förgylla vardagen för oss alla:

Klicka här för att se fortsättningen.

Trevlig helg.

Kategori: Personligt
Etiketter: , , , , , ,

Påskpaus

Eftersom Jesus den här tiden för drygt två tusen år sedan roade sig med att inte existera och därmed inte dog för de synder vi inte gjort oss skyldiga till, ska jag njuta av ett par dagars ledighet nu.

Min tillgång till internet kommer vara begränsad, du kan knappt ens räkna med sporadiska uppdateringar här.

(Det är mer sannolikt att det som händer, händer på min offentliga Facebooksida. Kanske på tiden att du hittar dit?)

Ta-ta.

Tack till Philip Larsson för bilden.

Kategori: Personligt Religion
Etiketter: , , , , , , , , , ,

Välkommen till omstarten

Det är lustigt hur hjärnan funkar. Efter ett par veckors arbete med att färdigställa allt, känns det som att bloggen alltid har sett ut så här – som att den redan är gammal och daterad.

Lyckligtvis vet min rationella sida att det bara är struntprat. Välkommen tillbaka till PhilipWildenstam.se!

Nyheterna är många, så många att jag tycker att vi struntar i att gå igenom dem alla. Klicka runt och upptäck sidan på egen hand i stället. Och hittar du något knasigt, rapportera det i en kommentar till det här inlägget. Tack på förhand.

Anmärkningsvärda nyheter:

  • Disqus. Du känner igen systemet från andra webbplatser, från privata bloggar till SvD.se. Mitt förslag är att du skapar ett eget konto (om du inte redan har ett), men du ges även chansen att kommentera med ditt Facebookkonto och en rad andra alternativ. Bättre, helt enkelt.
  • Diverse andra sociala medier-funktioner. Sidans kanske mest efterlängtade tillägg. Se så, nu har du ingen ursäkt att inte dela allt du finner intressant.
  • Rekommenderad läsning. Jag får många mejl: en stor del av dem handlar om att jag ska dela med mig av lästips. Därför har jag snickrat ihop en bokhylla här i bloggen. Den är fortfarande under konstruktion, fler böcker läggs till när andan faller på.
  • Följ mig. I högerspalten når du enkelt de olika alternativen för att följa mig, till exempel genom min nya sida på Facebook.
  • Nyhetsflödet. Det här är ett lite annorlunda, svårförklarat inslag. Skiljer sig nyhetsflödet från mitt övriga bloggande? Kanske inte, men jag har valt att dela upp det. Ibland kommer jag blogga precis lika privat och ocensurerat som tidigare, men fokus är sedan länge flyttat till religionskritik, vetenskap och skepticism. Och det reflekteras i det nya upplägget. Framför allt kan den som är helt ointresserad av mig som individ, slippa den delen av bloggen genom att bara läsa min omvärldsbevakning. (Det omvända alternativet existerar inte eftersom läsare som är ointresserade av allmänbildning kan glo på Big Brother i stället.)
  • Skicka ett tips. Jag vill att du, läsaren, ska spela en större roll från och med nu. I högerspalten hittar du därför en tipsfunktion, som jag hoppas att du nyttjar flitigt.
  • Gästblogga. Samma sak gäller här och vidare instruktioner ges när du klickat dig dit.
  • Anställ mig! Ja, jag letar fortfarande jobb i Stockholm. Mycket av mitt privata bloggande kommer kretsa runt det fram tills jag sitter och myser någonstans innanför tullarna. Därför föreslår jag att du hjälper mig, så kan vi återgå till att prata om annat i stället.

Så, vad tycker du?

Sist men inte minst, teamet bakom sidan:
Jag är skribent, inte formgivare och webbutvecklare. Först måste jag rikta ett tack till Mr. Diggles, som ovetandes har stått för den största, ytliga inspirationen till min nya form. Därefter är det dags att tacka personerna som verkligen lagt ned tid och hjärta i att hjälpa mig förverkliga min vision: formgivaren Mikael Nilsson, som tog kommandot från början, och webbutvecklaren Joacim Nidén, som tålmodigt gick med på att testa alla infall från min röriga skalle. Ett särskilt tack går till John Svensson, min kollega sedan början av 00-talet, som inte bara var en klippa under arbetet med den gamla bloggen, utan även kommer finnas där när saker krånglar i framtiden. (Hoppas jag.)

Kategori: Personligt
Etiketter: , , , ,

Tillfälligt avbrott

Äntligen är det dags: de närmaste dagarna byter jag ut hela rasket här. Du kommer inte se någon förändring innan allt är färdigt, fram till dess har jag desto mer att stå i.

Därför är vi tysta nu, allihopa. Pappa behöver jobba.

PS. Inne på min Facebooksida har jag publicerat en teaser för bloggens nya utseende. Det skulle du redan vetat om du någonsin gjorde som jag sa.

PS 2. Jag förstår att du kommer sakna tupébilden i sidhuvudet. Tyvärr måste man gå vidare ibland, du likaså.

Kategori: Personligt
Etiketter: , ,

Skamlös reklam


Vet du vad? Det tog en dag, sedan kom jag på det: jag kan använda den nya Facebooksidan till att bjuda er på bonusmaterial, på sådant som inte riktigt hör hemma i bloggen.

I dag laddade jag upp två läsarreaktioner på tidigare krönikor, ett handskrivet brev och ett mejl. Det roliga med dem är att de skickades till redaktionen, inte till mig.

Om du vill ta del av dem får du hoppa över hit.

(Så där, nu har jag motiverat varför jag startade en fanklubb åt mig själv. Nöjd? Kan vi släppa ämnet och inse att det inte handlar om storhetsvansinne? Dessutom har jag bestämt mig för att inte kalla er som gillar sidan för mina fans. Nej, nej. Ni är mina lärjungar.)

Kategori: Krönikor Personligt
Etiketter: , , , , , , , , , , ,

Gillar du mig?


Lanseringen av philipwildenstam.se version 2.0 är inte långt borta nu. Skalet är på plats, endast arbetet under motorhuven återstår. Vad tror vi, en vecka eller två? Säg tre då, för att vara på den säkra sidan.

När jag byter form och upplägg här, är det även dags att börja nyttja Facebooks fulla potential. För att tillgodose er som vill ha allt samlat där (jämfört med att använda exempelvis Google Reader), har jag således skapat en sida där alla uppdateringar kommer hamna.

Gillar du mig? Välkommen över till facebook.com/philipwildenstam.

Kategori: Personligt
Etiketter: , , , , , ,

En förhandstitt


Snart är det dags, en fullständig redesign av bloggen ligger i startgroparna. I kväll jobbade vi med den, jag och en kollega.

Oj, så hårt vi jobbade.

Kategori: Personligt
Etiketter: , , , , ,

Sex minuter i etern


Det fanns en tid när vetenskapsmän var övertygade om att hela universum uppfylldes av en osynlig substans, som bland annat möjliggjorde ljusets färd från solen till oss.

Denna substans kallades eter, men teorin skrotades slutligen för hundra år sedan.

Ändå lever ordet kvar när vi snackar radio; radiovågorna sägs färdas genom etern till dina öron.

Uttrycket är således fullt av skit, men det är tack vare denna skit du i dag har chansen att, för första gången i den här bloggens historia, faktiskt höra min röst.

Ann Edliden, Sveriges Radio P4 Värmland, intervjuade mig för två veckor sedan. I över en timme pratade vi om bloggandet, livet, kärleken, den tänkta Stockholmsflytten, religionskritiken och skepticismen. Det var ett oväntat öppet samtal och jag är glad att jag ställde upp.

I morse, runt 07:40, sändes inslaget.

Om du vill lyssna på det drygt sex minuter långa resultatet, klickar du här.

Foto: Ann Edliden/Sveriges Radio

Kategori: Personligt Religion Skepticism Språk Vetenskap
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , ,

Mitt bästa alla hjärtans dag-tips

För drygt ett år sedan publicerade jag tips inför alla hjärtans dag, vilket givetvis blev en formidabel succé. Tyvärr är svenskarnas minne kort.

Bara den senaste veckan har hundratals individer hittat till förra årets inlägg genom googlingen ”alla hjärtans dag-tips” eller varianter därav. Håll i åtanke att jag bara är ett sökresultat bland många, låtsas att du är duktig på matte och räkna ut hur många av Sveriges medborgare som febrilt söker kärlekshjälp just nu.

Vad kom du fram till? Enligt SIFO kan det vara så många som elva av tio, och det låter rimligt.

Såväl män som kvinnor suger således på romantik, men inte jag. Nej, nej. Den perfekta gåvan till kvinnan jag älskar är redan fixad. (Suck that romance stick, fuckers.) Därför tänker jag, en gång för alla, avslöja hemligheten bakom ett lyckat firande av den fjortonde februari.

Är du beredd?

Här kommer den.

Skit i att fira alla hjärtans dag, du hjärnslöa jasägare! Att sälla sig till fårskocken för att uppmärksamma livets romantiska sida samma dag som alla andra gör det – den dag näringslivet njuter av att du gör det – är på ett ungefär det minst romantiska du kan göra.

Alla hjärtans dag är utan konkurrens årets fantasilösaste dag. Fattar du? Att bjuda din älskling på en fotmassage den tjugonde april och hänvisa till att det var Adolf Hitlers födelsedag, plockar dig fler Amorpoäng. (Hitler hade ju fötter, eller hur? Det finns faktiskt folk som föds utan fötter och det är ledsamt. Alltså borde vi fira förekomsten av friska fötter lite oftare.)

Själv har jag aldrig varit mer förälskad än vad jag är nu, och det är värt att uppmärksamma så ofta som möjligt. Därför ska Ronja få det finaste jag kan komma på till alla hjärtans dag.

Det vill säga ingenting alls. Jag respekterar henne för mycket för att ens överväga något annat.

Kategori: Personligt
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,