När du en gång lärt dig cykla

Var bjuden på fest i går. Skönt, tänkte jag. För en gångs skull slipper jag städa.

Sen ställde värdinnan in festen, så vi flyttade den till mig.

Sen ringde värdinnan och frågade om hon fick komma.

I alla fall.

Nån lämnade kvar en tändsticksask. Jag minns inte ens när jag hade en tändsticksask senast. Funderade hårt och länge. Skulle jag ens minnas hur man använder dem?

Jag erkänner, det här var inte första försöket

Nu ska vi se. Ser krångligt ut. Tändstickan ska alltså strykas mot plånet?

Kom igen, svik mig inte nu

Aha! Det funkar.

Plötsligt fylls rummet av Eau de Camel

Succé.

Det var enklare än jag mindes. Eller så är jag helt enkelt överbegåvad.

Ingen vet.

Kategori: Personligt
Etiketter: , , ,

Dagens sms

”Är det inte jävligt ohövligt att få en hostattack precis bredvid nån som röker? Man börjar ju inte dansa framför en krympling i rullstol direkt.”

Vissa av mina vänner gillar jag mer än vissa andra.

Uppdaterat: Det har kommit till min uppmärksamhet (via en kommentar) att vännen som smsade stal materialet från komikern Bill Hicks. Se klippet här, citatet ovan kommer cirka 2,40 in.

Friendship over.

Kategori: Personligt
Etiketter: , , , ,

En härlig dag för prillan

I dag har Aftonbladet en artikel om en ny forskningsrapport rörande hälsoriskerna med snus. Under tio år har Lunds universitet försökt ta reda på om det finns ett samband mellan snus och hjärt- och kärlsjukdomar.

Nå?

Nej.

Nu väntar jag bara på liknande rapporter som bagatelliserar riskerna med alkohol och cigaretter.

Det skulle göra lyckan fullständig.

Kategori: Personligt
Etiketter: , , ,

Den svala, lena smaken

YouTube Preview Image

En fördel med att jag bestämde mig för att jobba hemifrån i kväll, i stället för att gå tillbaka till kontoret, är att jag kan avnjuta den svala, lena smaken närhelst jag vill.

Du ser.

Jag är en sann optimist.

(Men påminn mig inte om att jag är född i fel tidsepok.)

Kategori: Personligt Reklam
Etiketter: , , ,

Omtanke för min hälsa

Flickorna på Pressbyrån vet precis vad jag vill ha. Jag möts alltid av ett leende följt av den enkla frågan ”Hur många?”.

Att handla på ett ställe som inte vet att jag vill ha Camel känns alltid lika fel. Jag vill ha den servicen. Jag vill ha leendet. Jag vill byta ett par kaxiga kommentarer. Måste jag köpa ciggen nån annanstans känner jag mig blåst efteråt. Varje gång. Det slår aldrig fel.

Därför går jag till Pressbyrån på Kungsgatan.

Som alldeles nyss.

– Hur många?

– Ett.

– Vet du att Camel börjat med snus?

– Kul för dem.

– Vill du ha en dosa?

– Nej, jag snusar Skruf stark portion.

– Men åh, jag vill ju ge dig en gratis.

– Jaha. Okej då. Om du tjatar.

Du ser. De är inte bara vänliga. De bryr sig om min hälsa också.

Kategori: Personligt
Etiketter: , ,