Samtidigt i Karlstad

”It takes a big idea to attract the attention of consumers and get them to buy your product. Unless your advertising contains a big idea, it will pass like a ship in the night. I doubt if more than one campaign in a hundred contains a big idea.”

– David Ogilvy

Datorn är i knät. Teven är påslagen. Jag sitter i soffan. Intressant? Kanske inte. Ovanligt? Definitivt.

Det har gått flera år sen jag slutade kolla på teve. Visst följer jag en massa dramaserier, ser en hel del dokumentärer och så vidare, men jag har helt anammat vår tids sätt att konsumera det jag vill konsumera. Nyheterna får jag via nätet. Populärkultur vill jag se när det passar mig – inte när en tablå beordrar att jag ska bänka mig. Så funkar jag och det har varit en total befrielse jämfört med hur jag växte upp (vilket trots allt inte är länge sen).

Det ska mycket till för att jag ska slå mig ned där jag befinner mig nu. Sist det hände var det en särdeles söt flicka som ville se morgonsoffan till frukosten vi dukade upp. I kväll är det landskampen mellan Sverige och Danmark.

Nu när jag sitter här slås jag främst av två saker.

1. Hur orkar ni som lever vid teven se all dålig reklam? Jag hade nästan förträngt hur usel majoriteten av all reklam är. Samma sak gäller givetvis även i tryck, men på teve blir det så mycket mer påtagligt. Om jag inte vill zappa maniskt (vilket jag inte vill eftersom jag bara är intresserad av fotbollen) kan jag inte undgå den. Och den är så påträngande usel, en kränkning av min privata sfär.

Men! (Och det här är ett stort ”men”.)

Jag jobbar själv med reklam. Jag vet hur svårt det är att sälja in en bra idé till kunden. Jag vet hur vi sliter vårt hår (varför tror du jag är flintis?), hur vi bönar och ber, hur vi kompromissar och i slutändan gör nåt vi tror mindre på själva. Varför? För att det är kunden som bestämmer. För att kunden alltid väljer den idé som skrämmer minst, det som känns mest tryggt.

Problemet är att den trygga idén är nåt du och jag har sett till döds. Det är just därför den känns trygg. Och det är därför jag sitter här nu och först blir förbannad, sen fylld av förståelse och empati för kreatörer riket runt.

Därmed inte sagt att alla är bra – att alla kreatörer sitter inne med de stora, spännande idéerna. Tro mig, ingen tvivlar mer på sina egna förmågor än vad jag gör nittionio dagar av hundra. Har jag stora idéer inom mig? Hör jag hemma här? Kommer jag nånsin lyckas övertyga kunderna om att det jag tror, tycker, tänker och känner är det rätta för dem? Jag vet inte. Det får framtiden utvisa.

Men under tiden tänker jag fortsätta slippa se all skit som sänds under reklampauserna.

2. Det finns gudskelov undantag. Nyss sändes reklamen jag lägger in här nedan. Hjälp så bra den är.

Byrån bakom heter Forsman & Bodenfors, Göteborgs främsta och Sveriges kanske bästa reklambyrå.

Jag kan inte låta bli att undra hur de tacklar kunderna, hur de så ofta lyckas sälja in de stora idéerna. Dagen jag får svar på det har jag hittat rätt.

YouTube Preview Image

(3. Heja Sverige.)

(3. Jävla Sverige.)

Kategori: Personligt Reklam
Etiketter: , , , , , , ,

Jag lovar och svär

Inte ens lite kask i kaffet

Det är kaffe i koppen. Kaffe. Inget annat.

Okej?

Bra.

I kväll är det kaffe som hjälper. Dagen har nått nya stressnivåer och jag var tvungen att fly kontoret i eftermiddags för att hitta skrivro. Så här har jag suttit vid mitt köksbord sen klockan fyra i eftermiddags. Middag vid datorn. En snabbpromenad med uttråkad jycke. Askkoppen fylls sakta. Huvudet blir tyngre och tyngre.

Att ta till kaffe är en infantilt usel idé. Men det kan inte hjälpas. Fyra deciliter monsterkopp.

I natt betalar jag priset för det glamorösa reklambyrålivet.

Men ändå. Kaffe. Inte sprit.

Vad säger du nu då?

Nej, det är inte samma tisha som i går. Jag råkar bara ha en förkärlek till vita tshirts.

Kategori: Personligt
Etiketter: ,

Om i dag (viska när andra skriker)

YouTube Preview Image

Vissa kvällar behöver jag rena själen, särskilt när dagens ord har varit för svulstiga – för storslagna och säljiga. Jag ville viska men kunden ville skrika. Och till slut skrek jag tills jag sprack. Tog i för kung och fosterland och fick en mindre hjärnblödning på köpet. Trots det lyckades jag få in en bit av mig själv och slutresultatet kan jag leva med.

Nu ligger jag i sängen, dricker rödvin och lyssnar på The National. Deras musik befinner sig alltid vid en viskning som är på väg att explodera ut i galenskap.

Det renar mig.

Lyssna på låten ovan (nej, det finns ingen musikvideo). Läs lyriken nedan.

Hur mycket sägs utan att sägas?

* * *

About Today
The National
Cherry Tree EP

Today you were far away
and I didn’t ask you why
What could I say
I was far away
You just walked away
and I just watched you
What could I say

How close am I to losing you

Tonight you just close your eyes
and I just watch you
slip away

How close am I to losing you

Hey, are you awake
Yeah I’m right here
Well can I ask you about today

How close am I to losing you
How close am I to losing

Kategori: Musik Personligt Reklam Språk
Etiketter: , , ,

Om en hyfsad kväll

Dagen har fyllt mig med fyra smörgåsar och fyra öl. Lägg till det fyra timmar sömn.

Klockan är strax efter arton och jag är både lullig och trött.

Men lite glad.

Årets byrå-undersökningen 2008 har nyss presenterats i detalj.

Vi är en topp 10-byrå (landets 120 största byråer undersöktes).

Mer intressant för mig personligen:

Nästan halva 2008 drog jag det tunga lasset som ensam copywriter på byrån. Ändå ligger betyget på vår ”skriftliga förmåga” högt över branschsnittet.

Tack för det, televerket.

(Fast jag borde väl egentligen tacka kunderna som svarat så snällt?)

Nu blir det ordentlig barmat och mer öl.

Skål.

Kategori: Personligt Reklam Språk
Etiketter: , ,

Den lille idioten

Det har sällan känts tyngre att gå till jobbet än det gjorde i morse. Senaste veckan har den lilla sömn jag fått varit präglad av hetsiga uppvaknanden och förvirrade utrop. Ovanpå det kanske en bakfylla för mycket.

Tror jag skrapade ihop ett par timmar i natt.

I kväll har jag försökt leka problemlösare på jobbet. Men det har inte fungerat. Kollegan som förväntar sig resultat kommer bli besviken i morgon.

I dag har jag inte haft nåt att ge till nån.

Det får mig att känna mig som en liten idiot.

Samtidigt är det nånstans just här tjusningen ligger. Att famla i mörkret. Inte hitta orden. Vara långt från lösningen. Tills det plötsligt blixtrar till.

Tillfället när alla bitar faller på plats.

Det är varje kreatörs främsta drivkraft.

Så?

Kanske i morgon.

Kategori: Personligt Reklam
Etiketter: , ,

Det glamourösa reklambyrålivet

Vissa dagar går det inte att jobba. Det tydliga mönstret är att ju fler som vill ha saker gjort desto mindre lyckas jag uträtta.

Tror du att livet på en av Sveriges topp tio-byråer* är glamouröst?

Tänk om.

Det är jobb, jobb, jobb. Och sen lite hårt jobb ovanpå det.

Och jag älskar’t lika mycket som jag hatar’t.

I dag var en hatdag.

• Knäck en annonsidé åt en internationell kund. Presentation i morgon.
• Skriv nya texter till lanseringen av den internationella versionen av en av våra största kunders hemsida. För översättning senast i dag.
• Sitt i ett två timmar långt briefmöte om ett projekt som rör de flesta större kommunerna i landet.
• Fler nya texter, de här till den svenska lanseringen av motsvarande hemsida. Leverans i morgon bitti.
• Skriv dr-copy i stil med ”värva en ny medlem så bjuder vi på …”. För korrektur (och tryck) i morgon.
• Ät Wallenbergarlunch tills du är kräkmätt.

Vi kan säga att det mesta gick ”så där” och sen ta påståendet med en nypa salt.

Men.

(Det finns alltid ett ”men”.)

Dagen går och irritationen växer. Vid fem går jag hem. Släpper alla tankar. Somnar. Vaknar sprattlandes trekvart senare. Intalar mig själv att jag hinner med ett socialt liv utanför jobbet. Pratar bort över en timme i telefon. Äter middag med ett par skratt till en komediserie. Klär på mig.

Och går till jobbet.

20.00 landar jag vid jobbdatorn. Dagens surrande är utbytt mot befriande tystnad. Jag pluggar in datorn i grannens stereo. Höjer volymen så mycket det går. Och …

We have liftoff.

Det är dags att jobba.

På mina villkor.

Det är nu jag tycker om mitt jobb igen.

*Enligt Årets Byrå 2008.

Kategori: Personligt Reklam
Etiketter: , ,