Hur du hanterar att fylla trettio beror till stor del på hur livet ser ut. Om karriären har tagit fart, kärlekslivet känns stabilt och allt däremellan är stimulerande, är trettio bara ännu ett år att bocka av. Om du fortfarande velar med vad du vill göra och givande relationer är lika frånvarande som Jesus, blir trettioårsgränsen som att livet går från att örfila dig till att i stället dela ut raka knytnävsslag.

Kan jag tänka mig. Vad vet jag? Jag fyller trettio först nästa år.

En som däremot fyller trettio i år är min vän Anna, och i går ställdes det till med stort kalas. Vi var ett tjugotal som skramlade ihop till en cykel, alla utom jag skålade och skrålade, och det var gemytligt på det sätt bara svenska lägenhetsfester kan vara.

En annan vän till mig kom in lite sent i planeringen och fick fixa en present på egen hand. Vi kan kalla honom en vilsen pojke; vi kan mena att han gör sitt bästa för att leva upp till myten om den okänslige mannen. Oavsett vad vi väljer blir resultatet detsamma: Vissa kan inte köpa presenter som träffar rätt, inte ens om deras liv hänger på det.

Låt oss göra en liten övning. Du blir medryckt för att fira en kvinna som fyller trettio, okej? Hon är inte en av dina närmaste vänner, men du har träffat henne tillräckligt många gånger för att veta ungefär vad som får henne att ticka. Sammanhanget kräver ingen större investering (överskrider du hundralappen kommer hon förmodligen bara undra varför) eftersom Anna är en tjej som kommer bli tillräckligt glad bara över att du dyker upp högst oväntat. Är du med? Bra.

Vi går vidare i övningen. Låt oss kalla min vän för Dan (eftersom han heter så). Dan sitter hemma på sin kammare och funderar på vad han ska köpa till Anna, vad som kan vara tillräcklig anspråkslöst men ändå personligt nog för att hon ska bli glad. En chokladask? Tja, varför inte – Anna är en livsnjutare. Eller blommor? Nej, det kanske inte hennes sambo gillar. En dvd eller cd? Så väl känner han inte henne, han har ingen aning om vad hon tycker om inom film och musik.

Vad hade du köpt? Alternativen är många, men låt oss säga att du resonerar lite som Dan gjorde. ”En bok är alltid en bra present. Jag köper henne en bok.”

Det är nu det blir lurigt. Alla som känner Anna vet att hon älskar att pyssla. Hon lagar mat, bakar och håller hemmet fint. Och när hon inte gör det för sig själv sprider hon sin generositet till vänner och bekanta. Det kan till och med vara så att hon var en bidragande orsak till att jag slutade äta sötsaker för tre år sedan (så fort Anna är i närheten tycks det regna de mest delikata bakverk du kan tänka dig – endast den som säger stopp på allvar kan undfly deras diabetesindräkta lockrop).

Nå väl. En bok, säger du? Till en kvinna som fyller trettio och älskar livets goda? Jaha, det ska inte vara svårt.

Nej, det ska det inte.

Bortsett från att Dan köpte ”Runner’s World: Kom igång med löpning”.