Brev till redaktionen

Till Hammarö Karlstad i folkmun, med anledning av min senaste krönika:

Hej! Hur i hela världen kan ni låta en skribent spy ut så mycket raljernade kommentarer till höger och vänster utan att ha tillräckligt med belägg för vad han skriver? Att en skribent med humanistisk agenda får hängesig åt ett svartvitt tyckande hur som helst är både tråkigt och vilseledande. Det är många som upprörts av det som skrivits eftersom det delvis saknas fog för en hel del och på många punkter är en följd av eget tyckande. Är det en tidning som förs enligt humanetiska normer med antireligiös spridning i samma spår som sverigedemokraterna. Jag tycker det ska framgå villken agenda skribenten har och att han faktiskt i själva verket inte tycker ett dugg om kyrkan och allt det han skriver om kyrkan är därför negativt. Mycket märklig debattföring. Man borde tycka ett en tidning som denna borde kunna precisera en nyanserade bild av verkligheten. Vänliga Hälsningar C

[sic]

Kategori: Krönikor Personligt Religion Språk
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , ,

Draw Muhammad Day 2

I dag går andra utgåvan av Draw Muhammad Day av stapeln. Förra året sammanställde jag en egen publicering av Muhammed-teckningar, men har i år inte haft tid att engagera mig i frågan.

I stället flyttar jag fokus till The Friendly Atheist, Hemant Mehta.

When people hear about Everybody Draw Muhammad Day, they want to know: Why do it? Why be jerks about it? Why are you all intolerant of Islam? Why be dicks when you can be friendly?

And my response really hasn’t changed from last year.

We do it because we have a right to free speech, and there are people out there who want to make sure a drawing of Muhammad never sees the light of day.

We do because religious figures don’t automatically deserve special respect and they’re not immune from criticism. Too often, we treat religion and religious beliefs with baby gloves. Drawing Muhammad is one way to show — non-violently — that Islam ought to be susceptible to criticism just like every other belief system.

We do it because people have been threatened and killed by Muslim radicals for their depictions of Muhammad and criticism of Islam — by drawing Muhammad ourselves, we stand in solidarity with them.

We do it because Muhammad was drawn for centuries before it somehow became “offensive” to some. There was nothing wrong with it then and there’s nothing wrong with it now.

We do it because people are now getting censored — sometimes ridiculously so — out of fear of what the extremists will do. The radicals should not have this kind of control over the right to express ourselves freely.

Bland mina favoritteckningar i år hittar du nedanstående, alla hämtade från Hemant Mehtas sammanställning.

Referenslänkar:

Kategori: Nyhetsflödet Politik Religion
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Förlorade år i kampen mot hedersmord

Med anledning av resningen i målet om hedersmordet på Abbas Rezai, står Erik Helmerson för en tråkig analys i dagens DN.

Tråkig eftersom den är sann, till de inblandades stora skam. (Förutsatt att de besitter förmågan att inse hur farligt de har agerat, vilket endast Mona Sahlin verkar göra.)

År 1999 mördades Pela Atroshi av hedersorsaker och tre år senare sköts Fadime Sahindal i huvudet av sin egen far. Det svenska samhället reagerade yrvaket och förvirrat på morden. Fanns det något samband? I så fall vad? Hur kunde man uttrycka det – vilka begrepp var tillåtna, vilka var tabu? ”Vi får aldrig acceptera talet om ’hedersmord’”, skrev dåvarande ministrarna Mona Sahlin och Margareta Winberg i en artikel på DN Debatt efter mordet på Pela Atroshi. I stycket före slog de fast: ”Det finns ingen statistik som säger oss att våldet mot de unga kvinnorna är kulturellt betingat. Det handlar i stället om mäns våld mot kvinnor.”

Straxdärefter citerades Ingegerd Sahlström, projektledare för Nationellt råd för kvinnofrid, i DN: ”Jag är rädd att peka ut de invandrade männen. Mäns våld mot kvinnor ser i stort sett likadant ut världen över.”

År 2004 utkom antolologin ”Debatten om hedersmord – Feminism eller rasism”. Redaktör var Stieg Larsson, då på tidskriften Expo, senare Sveriges mest kände deckarförfattare. Där uttryckte samtliga skribenter sin skepsis mot begreppet hedersvåld och anklagade sina meningsmotståndare för rasism: ”Att det hedersrelaterade våldet på något sätt skulle vara annorlunda än det våld som svenska kvinnor kan råka ut för är svårt att hålla med om”, skrev till exempel en av författarna, Cecilia Englund.

Mona Sahlin kom senare att ändra åsikt och har blivit en av landets starkaste röster mot hedersrelaterat våld. Men först hann hon i den svenska integrationsdebattens kanske största skandal tillsätta Masoud Kamali som offentlig diskrimineringsutredare. Samme Kamali som gång på gång förnekat, relativiserat och trivialiserat hedersvåldet. ”Det finns en hel del invandrartjejer som går till socialtjänsten och säger att de är misshandlade eller förtryckta hemma, som skyller på det för att få egna lägenheter”, som han år 2004 uttryckte det i en intervju för webbtidningen Paraplyprojektet.

I dag är situationen alltså annorlunda, men det kan vara värt att påminna om ett inte alltför avlägset debattklimat när man betraktar tragedin i Högsby. I medierapporteringen om fallet framkommer flera märkliga omständigheter. Socialtjänsten ska ha sett den hatiska stämningen mot dottern som en ”vanlig tonårskonflikt”. Polisens bristande kunskaper om hedersmord gjorde att utredningen blev lidande. De socialtjänstemän som körde Abbas Rezai till mordlägenheten märkte den hatiska stämningen och Rezais rädsla – ändå lämnade de honom hos familjen.

Det är inte långsökt att ana att fallet hade hanterats mer professionellt om inte den första delen av 2000-talet varit förlorade år i kampen mot hedersrelaterat våld.

Varje typ av brottslighet har sin egen problematik som måste diskuteras för att kunna bekämpas och förebyggas. Annars är de enda som drabbas de unga kvinnor och män som riskerar att dödas av sin familj för kärleks skull.

Med facit i hand ter sig de där åren i början av 2000-talet så märkliga och främmande. Det borde inte vara svårt att ha fler än en tanke i huvudet. Naturligtvis kan man fördöma hedersvåld utan att brännmärka hela kollektiv. Det går utmärkt att belysa hedersproblematik utan att samtidigt förringa det våld som utövas av individer, grupper och familjer vid namn Andersson, Pettersson och Lundström.

Referenslänkar:

Kategori: Nyhetsflödet Politik Religion
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Biskop i Svenska kyrkan ser glädje som sabotage

Enligt Wikipedia är applåder ett sätt att uttrycka gillande genom att klappa i händerna.

Biskop Esbjörn Hagberg, Karlstads stift, är av en annan uppfattning. Utöver att vara en av Svenska kyrkans kraftfullaste röster mot samkönade äktenskap, tar han nu ställning mot applåder i kyrkan.

Denna helg har det ordnats en fantastisk orgelfestival i Karlstads Domkyrka. Skickliga organister har mött den nyrestaurerade orgeln och ljuv musik har uppstått. Två konserter hann jag med. Båda fantastiska men med en skillnad. I den första applåderade åhörarna mellan varje avdelning. I den andra väntade man till slutet. Jag kan förstå behovet att också i en kyrka få visa sin uppskattning med applåder. Applåden kan riktas både till Gud och människor. Att applådera mellan varje stycke är väl närmast att se som sabotage. I kyrkan ska det vara sparsmakat med applåder.

Nej till homosexuella, nej till glädje. Biskopen förtjänar åtminstone beröm för den logiskt följdriktiga tolkningen av Bibeln, där genuint människohat återfinns sida upp och sida ned.

Tillåt mig applådera dig, Esbjörn. Du vet vad som är viktigt här i livet.

Referenslänkar:

Kategori: Nyhetsflödet Religion
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Sam Harris och Richard Dawkins i samtal

YouTube Preview Image

Först föreläser Sam Harris i tjugosju minuter, därefter samtalar han i drygt femtio med Dawkins om förutsättningarna för vetenskapligt baserad moral.

Sällan har vi förmånen att ta del av sådan klarsynthet.

Kategori: Nyhetsflödet Religion Vetenskap
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

I huvudet på en självmordsbombares fru

Per Gudmundson uppmärksammar i dag en bloggpost av ”en svensk småbarnsmamma och konvertit till islam som bor i Rinkeby”, vars svensk-tunisiske make sprängde sig själv i ett terrorattentat i Irak för snart ett år sedan.

Så här väljer hon att kommentera nyheten om Usama bin Ladins död. I sin helhet:

Ärade Usama Bin Laden

Salaam Aleykom

Vill bara säga att om det är så att Usama Bin Laden inte är död så är det bra alltså läget är som det var innan nyheten kom ut,

Är det så att Han är död så vill jag säga grattis eftersom han dog som en Martyr och kommer att vara mer levande än vi som fortfarande går runt på jorden.

Det kommer att komma tusentals nya Bin Laden, Jihad och kampen för Islam är inte slut det är bara början och nu när Amerika har firat sin bragd så sitter de råttorna och skakar av räddsla inför vad som skall hända här näst och själv sitter jag med spänning och väntar själv på vad som skall ske antar att den som lever får se. Det hade förmodligen varit säkrare för dem att låta honom vara ifred.

Må Allah ge vår broder det högsta i Jennah och Må Mujahedeen få seger i kampen för Islam Må Allah ge förtryckarna det största straffet som finns att ge i detta liv och nästa.

Referenslänkar:

Kategori: Nyhetsflödet Religion
Etiketter: , , , , , , , , , , , , ,

Därför borde fler bränna Koranen

YouTube Preview Image

There’s nothing inherently wrong with criticizing Islam, or burning a copy of the Muslim holy book, or drawing Muhammad. I see nothing wrong with doing those things in protest of how radical Muslims have reacted against them — to me, that’s different from doing it out of pure hatred of Muslims.

That’s why I loved Draw Muhammad Day (DMD) last year. As more people draw Muhammad, the stigma against doing it goes away, and the people who oppose it just look more and more ridiculous. You realize it’s a silly rule that doesn’t apply to non-Muslims and no one has the right to stop you from doing it.

Thunderf00t calls it “diffusion of the threat by dilution.”

Via The Friendly Atheist:

Kategori: Nyhetsflödet Religion
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Bländande intelligenssatir hos SvD

Susanne Olsson och Simon Sorgenfrei är verksamma religionsvetare vid Södertörns högskola, samma lärosäte som regeringen – i genuint sadistisk anda – belönade med en vetenskapsfientlig rektor, Moira von Wright.

Dock verkar det inte som att alla uppskattar skämtet, och för att påvisa bristerna i högskolans förmåga att fostra klarsynta, intelligenta tänkare, har Olsson och Sorgenfrei slagit sina kloka knoppar samman och krystat fram vad som måste ses som årets mest bländande satir över fördumningen av en hel generation.

En ofta framförd åsikt är att man inte kan kritisera ”islam” utan att bli beskylld för att vara islamofob.

Att begreppet islamofobi diskuteras i samband med religionskritik är ingen slump, eftersom det ofta är just ”islam” som hamnar i fokus när religion kritiseras. Vi tror att förklaringen till detta ligger i hur man, i det svenska religionskritiska samtalet, förstår fenomenet ”religion”.

Det dröjer bara ett par rader innan smilbanden närmar sig öronen. Ser du det geniala ovan? Islam och religion sätts inom citattecken, medan hittepåordet islamofobi står utanför, som det enda faktiska fenomenet i vår värld.

Det här är ironi på en nivå som går de flesta förbi, så var på din vakt för nu åker vi.

Såväl Humanisterna, som har en allmänt religionskritisk hållning, som Sverigedemokraterna, som är speciellt kritiska till islam, tenderar att framställa religion som ett handlande subjekt med egen vilja och handlingskraft. Gång på gång menar man att ”islam påbjuder” oftast förskräckliga handlingar. Muslimers brottsliga gärningar förklaras med att de är just muslimer.

Som religionsvetare menar vi att det inte finns någon observerbar religion skild från de människor som utövar den. Det är människor som skapar religion genom sina handlingar och inte religion som bestämmer hur individer handlar. Det förklarar varför två individer som säger sig tillhöra samma religion kan tolka denna på diametralt olika sätt.

Pang, du är död! Eller åtminstone allt du trodde dig veta efter seriös kontemplation av all empirisk evidens mot religion i allmänhet och islam i synnerhet. Glöm orsakssambandet mellan Koranens mer mordiska påbud och de individer som hjärntvättats till att följa dem. Glöm den överväldigande korrelationen mellan bokstavstro och våldsdåd genom mänsklighetens skrivna historia. Glöm att ens religionsvetare anser att det existerar observerbar religion. Allt är en rökridå för den postmodernistiska, värderelativistiska icke-sanningen: nana-gaga-bobo. [Sätt in fri tolkning utifrån din personliga identitet och de maktrelationer som omger dig.]

Mer än någon annan religion är det just islam som görs till ett handlande subjekt av såväl Humanister som Sverigedemokrater. Vi tror att anledningen till detta ligger i att båda dessa grupper fokuserar på uttryck för religion som känns främmande och skrämmande, medan positiva eller neutrala uttryck faller utanför definitionen. Därigenom blir patriarkala eller förtryckande religionstolkningar och praktiker som förknippas med islam tydliga, medan svenskkyrklig religiositet flyger under radarn. När man vill förpassa religion från det offentliga rummet lyfter man fram burkan som exempel, men tänker inte på att man då också måste förbjuda folk att bära vigselring på jobbet.

Visst är det härligt med intellektuell hederlighet, denna hoppets och trovärdighetens pelare som jag ständigt återkommer till? Susanne Olsson och Simon Sorgenfrei nyttjar här sin kollektiva kraft av hundratals högskolepoäng till att belysa att burkan, ett islamiskt yttrande av kvinnlig underkastelse inför mannen och Allah, och vigselringen, en superdupermegasekulariserad intygelse av kärlek mellan två individer (som kanske till och med är bögar!) är exakt samma sak.

Exakt. Samma. Sak.

Som religionsvetare betraktar vi ”religion” som en paraplyterm för mänskliga och sociala föreställningar och handlingar som kan ta sig många olika uttryck. Det finns därmed inget observerbart islam som är förtryckande; det är individer som tar sig makten att dominera i namn av islam. Men vi kan också se hur andra kämpar mot förtryck – också de i islams namn. Att endast låta de förra representera religion skapar inte bara en skev bild, utan bidrar samtidigt till att legitimera just de tolkningar man vill kritisera.

Vänta nu, jag känner igen det där argumentet. Är det inte? Jo då, det är det! Jag undrar hur det ser ut om vi för över det på något annat …

T-tröja lånad från tshirthell.com

Att ständigt låta Usama bin Ladin definiera vad som är islam, istället för exempelvis feministen Amina Wadud stärker de muslimer som stödjer en extremistisk islamtolkning.

Här når mitt asgarv nya höjder. Satiren är helt enkelt för skarp! Medan Usama bin Ladin ger en fullt rimlig tolkning av Koranens budskap, lever Amina Wadud med ständiga dödshot på grund av hennes blasfemiska försök till reformation av samma skrift.

Fram till och med nu har jag sett på världens alla goda muslimer och glatts åt allt de väljer att bortse från i Koranen och haditherna, på samma sätt som kristna valde att bortse från så mycket i Bibeln att en ordentlig reformation till slut blev möjlig – en reformation islam är i desperat behov av i dag.

Men nej. Från och med nu ska jag luta mig bakåt och förnöjt tänka: ”Det där fixar Amina Wadud av egen kraft. Hon behöver inte mitt stöd.”

Att belysa det faktum att det finns islamofobiska tendenser i samhället betyder inte att man försvarar muslimer som använder våld, liksom att kritisera muslimska tolkningar av islam inte måste betyda att man är islamofob.

Man får, vad Sverigedemokraterna än säger, visst prata om islam. Man får också kritisera religion. Men det är viktigt att förklara vad man menar med dessa begrepp, och se att det faktiskt är människor, inte någon gud eller ”religion” som handlar och därför kan hållas ansvariga för sina handlingar.

Slutskruven är en intellektuell pudel med skruv. Visst får vi – både du och jag och alla andra – kritisera religion bäst vi vill. Så länge vi faktiskt inte kritiserar ”religion”. Vidare får vi kalla oss själva humanister, så länge vi är medvetna om att vi delar världsbild med Sverigedemokraterna – trots att våra intellektuella arv är väsensskilda. Diametralt olika, skulle man till och med kunna säga.

Genom denna svåra balansakt gör artikelförfattarna sitt bästa för att belysa den dystopiska framtid som väntar Sveriges intelligentia om Moira von Wright och hennes likar får styra. Bravo, Susanne och Simon! Jag kunde inte sagt det bättre själv, med mina noll poäng i religionsvetenskap à la apologetik.

Något säger mig att Mattias Gardell sitter och applåderar precis lika mycket på sin kant.

Läs hela debattartikeln hos SvD Brännpunkt:

Kategori: Nyhetsflödet Religion
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Prioriteringar och pöbelmentalitet

Tisdags- och torsdagskvällar tränar jag Krav Maga, en israelisk självförsvarsteknik. (Självförsvar, inte kampsport. Jag tror du förstår skillnaden.) Mitt första år i systemet närmar sig slutet, jag har avklarat en gradering och blivit uppflyttad i fortsättningsgruppen.

En normal träning är vi mellan tjugo och trettio personer.

Att försöka leva ett normalt liv i Karlstad under hockeyslutspelet, med matcher alla tisdags- och torsdagskvällar, är däremot en dåres uppdrag.

Karlstad och hockey är som katolska präster och småpojkar: alla kan se hur idiotisk och farlig kombinationen är, men från officiellt håll gör man allt för att bevara livsstilen.

Nej, nu var jag onödigt hård. Romersk-katolska kyrkan kanske inte kan hjälpa att de upprätthåller ett arv baserat på världshistoriens största lögn. Att försöka hålla dem ansvariga är nog lika rationellt som att skälla på hjärndöda människor för att de kissar på sig.

Att vi bara var tre personer på träningen i går kväll är desto enklare att fördöma.

Eller är jag onödigt hård här också, som inte kan relatera till hur någon hellre väljer att se på när andra bildar böghög än investerar i det egna livet?

I dag intalar sig tusen och åter tusen karlstadsbor att det var deras förtjänst att Färjestad tog SM-guld i går – att de på något vis fanns med i rinken, slog den avgörande passningen och höjde bucklan mot skyn.

År efter år slås jag av tanken. Fankultur, religion, nationalism?

Samma lika.
YouTube Preview Image

Kategori: Personligt Religion
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

The World of Religion

YouTube Preview Image
Kategori: Religion
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,