Om logik och mentalsjukhus

Trots att jag begåvats (förbannats?) med en hjärna som placerar mig i den rationellaste delen av befolkningen*, har jag en tendens att alltid ifrågasätta mig själv. Jag vrider och vänder på alternativen, tittar under varje sten, vankar rastlöst och letar kontinuerligt efter bevis på att jag tänker i rätt riktning. Kanske är det ena kopplat till det andra, kanske inte. Faktum kvarstår att det kan göra mig jobbig för såväl mig själv, min omgivning och de kvinnor som släpper in mig.

Ibland behöver saker inte vara fullständigt logiska, särskilt inte inom den kreativa fåra som försörjer mig. Att bryta normer, ”tänka utanför boxen”, och vara lite knäpp är startskottet för många oväntade, bra idéer. Först när de är kläckta kan du unna dig att börja tänka logiskt.

Ett ämne som inte tillåter någon form av logik över huvud taget är religion. Är du en trogen läsare känner du redan till mitt agg mot religion, teologi och övernaturliga sagor. Där en agnostiker ser harmlöst gulligull, ser jag endast lidande och kedjor runt människans fulla potential.

Religion är aldrig harmlöst. Religion är aldrig bara du och gud. Framför allt annat är religion aldrig förutsättningen till gott beteende, moral och altruism – snarare tvärtom.

Religion förblindar. Religion bygger murar. Religion göder hat.

Nog om det. Min chans att omvända en troende är noll och intet – det är inte dit vi är på väg. Du är inte per automatik en sämre människa i mina ögon om du är troende och jag ser dig inte som min fiende. Det enda jag känner är en inte särskilt fridfull irritation över att du berövades möjligheten att lära dig tänka.

Jag citerar ofta andra här i bloggen. Författare, Darwin, Dawkins – många bidrar med tankar jag hoppas ger behållning till fler än undertecknad.

I kväll ska jag bryta det mönstret. I kväll ska jag citera mig själv.

Jag hade en diskussion med en kristen kvinna och ämnet halkade in på logik. Trots att religion bygger på ”tro”, logikens antites, hävdade hon bestämt att hennes kristna tro rymmer lika mycket logik som vetenskapen. Det blir extra lustigt när du läser SAOL:s definition av ordet: ”Logik, läran om det riktiga tänkandet; följdriktighet”.

Att tänka eller tro, det är frågan. Oavsett vad svaret är för dig finns det ett som är logiskt: Religiös tro formar människors liv på grunden ”ifrågasätt inte; tro”, vilket fråntar individen rätten till logiskt tänkande.

Om du vaknar övertygad om att Björn Ranelid är guds son, spärras du in på ett dårhus. Om en miljon människor gör det kallar vi det en religion (och Björn Ranelid blir rik på kuppen).

På ett ungefär.

Så, hur gick min diskussion med den kristna kvinnan? Resultatet var ganska poänglöst, faktiskt. Hon är inte ett steg närmare en ren tanke, men logiken blev inte besegrad av religiösa dogmer i dag heller. Status quo, med andra ord.

För att inte hela diskussionen skulle vara ett slöseri med tid kände jag att hon åtminstone förtjänade ett par visdomsord på vägen. I altruistisk, ateistisk anda ville jag bjuda henne på en logisk tankekedja, något att ta med sig vidare till församlingen.

Du får också använda frasen fritt, jag känner mig generös i kväll.

”Rent logiskt bör religiösa människor skrivas in på mentalsjukhus för behandling.”

YouTube Preview Image
Richard Dawkins TED-föreläsning om religion kontra ateism. 30 nyttigt investerade minuter av ditt liv.

*För den som inte redan vet det: Personlighetstester används flitigt av företag och föreningar. Jag har kommit i kontakt med dem vid ett par, tre tillfällen – alltid med samma resultat.

Kategori: Personligt Religion Vetenskap
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Ett öppet brev till Bokus.com

Bilden ovan visar alla spår signaturen Nixa har lämnat i min blogg. Nederst ser du det första besöket, raka vägen in i ett inlägg jag skrev om Adlibris (besökare kommer oftast via startsidan eller hänvisningslänkar). Dagen efter skrev jag om Adlibris igen och fick ett nytt besök.

Sedan gick det nästan två månader utan besök. I dag skrev jag om Adlibris och Bokus – vips kom besökaren tillbaka.

Den här gången fick jag även en kommentar. Jag väljer att lyfta fram vad nixa@gmail.com skrev, och mitt svar, för att belysa vad jag ser som ett oacceptabelt beteende från företag som rör sig i sociala medier.

Nixa — 02 Feb 2010 kl 22:42
Men med Medmera-kort vinner Bokus på poäng. Det har inte adlibris… :)

Philip — 02 Feb 2010 kl 23:09
I och med att det här är tredje gången du hamnar i min blogg utan att passera startsidan (i det här fallet kom du direkt till inlägget där Bokus nämndes, de två första gångerna till inlägg som enbart berörde den större konkurrenten Adlibris), kan jag bara dra en slutsats:

Din lön betalas av Bokus/KF Media och du bevakar bloggosfären med hjälp av utvalda nyckelord.

Grattis, nu är jag ännu mindre intresserad av att bli kund hos Bokus.com. Jag rekommenderar att du går en fördjupningskurs i sociala medier, helst med inriktning mot transparens.

Att smyga runt och kommentera bloggar med anonymt alias och dold agenda är inget mindre än amatörmässigt och en förolämpning mot bloggarnas intelligens – i det här fallet min.

Jag betackar mig från vidare kontakt med er.

*   *   *


För god ordnings skull: Nixas kommentar skärmdumpad i WP-admin.

Kategori: Personligt
Etiketter: , , , , , , , , , ,

Den stora bokhandlarkampen

I dag la jag årets andra bokbeställning. Nitton titlar slutade på över tvåtusenfyrahundra kronor.

För en gångs skull jämförde jag näthandlarna i stället för att direkt beställa från favoriten Adlibris.

Bokus.com slutade på 2 435 kronor.

Adlibris.com på 2 433 kronor.

Kan du tänka dig att Bokus försökte värva mig som kund, via Twitter, för bara ett par veckor sedan?

Ha ha, säger jag. Tycker ni att det är okej att vara två kronor dyrare? Adlibris äger era arslen så jävla hårt.

Fotnot: Bland böckerna jag ser fram emot mest finns ett par titlar av ultraateisten Richard Dawkins, Helen Fishers ”The Anatomy of Love”, Stephen Hawkings ”A Brief History of Time”, Robert M. Pirsigs ”Zen and the Art of Motorcycle Maintenance”, Robert Sapolskys ”Why Zebras Don’t Get Ulcers” och Ray Bradburys ”Zen in the Art of Writing”. Det vill säga för dig som nyss var nyfiken.

Kategori: Personligt Vetenskap
Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Ett sms som gör mig både glad och ledsen

Glad, tack vare att det är befriat från utropstecken.

Ledsen, på grund av att det saknas ett kommatecken mellan ”Dra åt helvete” och ”jävla idiot”.

Kategori: Personligt Språk
Etiketter: , , , , , , , , , , ,

Kära Akelius

Jag ber att få reklamera det brandlarm ni satte upp i min hall. Låt oss säga att jag har tröttnat på falska alarm.

Det här brandlarmet satte Akelius upp hemma hos mig

Särskilt sådana som innebär att grannen nedanför ringer när jag är på jobbet, för att berätta att det tjuter i min lägenhet; särskilt sådana som innebär att jag måste rusa hem till min skräckslagna hund.

Kan ni komma och hämta larmet? Jag har gjort vissa modifieringar, men kan lugnt påstå att de är till det bättre.

I all välmening.

Philip Wildenstam

Nu har jag gjort det bättre

Kategori: Personligt
Etiketter: , , , , , , , , , ,

Dags för mer hat

Jag köpte nya strumpor för en vecka sedan. Sex par från MQ:s egna varumärke Blueprint.

I dag använde jag de här. För första gången.

MQ kan dra åt helvete.

MQ tillverkar äkta kvalitetsstrumpor under varumärket Blueprint

Fotnot: Mina tånaglar är välklippta och oskarpa, mina skor utmärkta. Att respektive strumpa lyckats hitta ett eget ställe att gå sönder på, det är för mig en gåta – särskilt högerfoten, där strumpan spruckit på ovansidan av foten.

Fotnot 2: Strumpor är en fånig produkt. Strumpor ska bara finnas där. Ibland köper jag dyra strumpor, ibland billiga. Jag vill inte behöva bry mig om mina strumpor. Jag ser till att ha alltid ha tillräckligt många hela och rena par hemma, gärna av varierande färg och mönster – för möjligheten att matcha till skor och klädsel. Tids nog går alla strumpor sönder och det är inte mer med det. Dyra jackor går också sönder. Kostymen jag nyss köpte kommer gå sönder: jag kommer inte bli arg. Ett par billiga strumpor som går sönder första gången, däremot … Det gör mig irrationellt förbannad.

Irrationell ilska är skönt ibland.

Kategori: Personligt
Etiketter: , , , , , ,

Saker jag gillar #1

Det blir mycket hat just nu. Julen står mig upp i halsen; jag skulle helst av allt isolera mig från omvärlden de närmaste veckorna.

Hat är bra. Hat är en konstruktiv känsla när den hanteras rätt. Hat bygger band och driver människan framåt.

Att älska är motsatspunkten. Att kunna älska går hand i hand med att hata.

Nu vill jag, blott för en stund, lägga fokus på vad jag älskar – på saker som gör mig lycklig.

Först ut?

Oväntade kontraster

Det mesta i livet är urvattnat, förutsägbart och rent ut sagt fördjävla trist. Få områden belyser det tydligare än musikens värld. Slå på radion, se på Idolfinalen eller fråga gemene man på stan: generisk och tom musik slår alltid igenom till förmån för mer konstnärliga utsvävningar.

Tack och lov finns det gott om undantag: musik som vågar vara oväntad och personlig.

Du hittar den sällan på topplistorna, men när du väl hittar den stannar den med dig livet ut. Min musiksamling är full av låtar som överlevt tiden, och det vore en dåres uppdrag att försöka sammanfatta dem alla.

I stället ska jag ge ett exempel från ett band som är lätta att avfärda vid första genomlyssningen. Här har du ett gäng grabbar, någon trummar, en annan spelar gitarr och en tredje sjunger om hjärta och smärta. Hyfsat förutsägbart, inte sant?

Tänk om, tänk rätt. The Nationals katalog är full av små oväntade kontraster. Och när Matt Berninger i låten ”Slow Show” plötsligt sjunger om sin kuk, kan jag för allt i världen inte förstå varför de inte redan har raderat Coldplay från kartan.

Oväntade kontraster inom musik, relationer och livet i stort: jag älskar dem nästan lika mycket som min egen kuk.

”Looking for somewhere to stand and stay
I leaned on the wall and the wall leaned away
Can I get a minute of not being nervous
and not thinking of my dick
My leg is sparkles, my leg is pins
I better get my shit together, better gather my shit in
You could drive a car through my head in five minutes
from one side of it to the other”

YouTube Preview Image
Kategori: Musik Personligt
Etiketter: , , , , , , , , ,

Fail

En sak jag önskar att jag sluppit ägna kvällen åt:
Skriva texter till ett julspel för webben.

Jag känner mig besudlad.

Har jag sagt hur mycket jag avskyr julen och allt som hör den till?

Kategori: Personligt
Etiketter: , , ,

Det här med gratistjänster

I skrivande stund ligger både Facebook och Twitter nere.

Över världen hörs ett monstervrål:

”Fy fan i helvetes jävla skit! Och det här betalar jag inte en spänn för?”

Människor är idioter. Och då har vi inte ens gått in på folk som klagar på reklamen i Spotify.

Kategori: Personligt
Etiketter: , , , , , , , ,

Kvällens hat går till …

Helt oprovocerat börjar jag tänka på hur mycket jag hatar amerikanska regissörer och deras oförmåga att förstå hur irriterande det är när karaktärer i filmer och tv-serier lägger på telefonen utan att säga hej då till personen i andra änden.

Liksom typ hallå.

Vem försöker de lura? Ingen kommer undan med att konsekvent vara så häftig. En man som aldrig uppmärksammar sin fru om att han är på väg att avsluta samtalet är antingen 1. en tvättäkta sadist, eller 2. snart frånskild. Och så vidare.

Därför blir jag alltid lika glad när jag ser senaste avsnittet av Mad Men. Det finns oändligt många skäl till varför det är en av mina favoritserier: Hela serien osar retroporr, karaktärerna är rökigt stereotypa och allt utspelar sig i en reklambyråmiljö som är högst anti-politiskt korrekt (drömma får jag).

Men framför allt annat – den största anledningen till att Mad Men är bland det bästa du kan följa just nu:

Folk säger hej då till varandra när de lägger på telefonen.

YouTube Preview Image
Tyvärr, du får titta på klippet hos Youtube.

Kategori: Personligt
Etiketter: , , , , ,