Vad sägs om en semesterromans?

Kära läsare.

(Hade jag riktat mig till männen nu skulle jag skrivit ”käre”. Förstått?)

Om en vecka börjar min semester. I år tar jag ut alla fem i ett svep – jag känner att jag behöver det.

Nu har jag tänkt en del på det där med att vara ledig. Jag är mer än ovan. Och har inte gjort några egentliga planer utöver att skriva så mycket som möjligt på min och Karins roman.

Visst skulle en semesterromans liva upp saker och ting?

Problemet är att jag blivit bekväm med åren. Kvinnorna jag träffar på krogen kan vara ack så härliga, men det är sällan det ömsesidigt handlar om nåt annat än sex för en natt eller två.

Det jag söker nu är lite lättsamt spirande förälskelse vecka ett. Vecka två börjar du sova över varje natt. Vecka tre lagar jag middag åt dig varje kväll och vi börjar bli så där gulliga att vännerna stör sig. Vecka fyra pratar vi om framtiden. Vecka fem brutaldumpar jag dig och ber dig dra åt helvete.

Hela kärleksrutinen koncentrerad till fem veckor, med andra ord.

Okej?

Toppen.

Bara ett par detaljer om mig först, vill inte att du känner dig vilseledd i efterhand:

1. Det är bra om du är hygienisk av dig. Jag är ganska kass på att städa och sånt – lägger över allt ansvar på dig.

2. När jag är full (det är jag ofta) har jag en tendens att vilja bråka. Nappa inte. Jag har problem med att ha fel eftersom jag är övertygad om att jag aldrig har det.

3. Ibland somnar jag när jag har sex. Ta det inte personligt. Min sömncykel är ganska rubbad.

4. Förvänta dig ingen överdriven lyx. Trots att jag tjänar hyfsat bra har jag sällan pengar över. Dels är jag oekonomisk av rang, dels kostar det att sörja för mina tobaks- och alkoholvanor.

5. Ibland sparkar jag på den som ligger bredvid mig. Det är en försvarsmekanism jag utvecklat under åren, på grund av att Zamzon har en tendens att vilja ligga för nära. Gör det ont är det bara att slå eller sparka tillbaka.

6. Skratta åt mina skämt. Ingen annan gör det men jag förväntar mig att den jag dejtar är en lagspelare.

7. Säg aldrig att min trivselmage inte syns. Den finns där, den är ful och jag är medveten om den.

8. Om det luktar illa är det alltid Zamzon. Alltid. Det gäller även om det var du som fes.

Så, det var vad jag kunde komma på för stunden.

Intresserad?

Lämna din ansökan som en kommentar eller mejla. Ansökningar med helkroppsfoto premieras.

Du är välkommen v. 28-32

Kategori: Personligt
Etiketter: , , , , , , ,

När måndagen varvar ner

Känns som det händer oftare nu, oftare än jag är bekväm med. Jag föraktar att vara styrd av klockslag, veckodagar och årstider. Vill inte vara den som bölar över regn och rusk eller skiner upp i takt med solen. Hallå? Väder och vind; ljus och mörker. Måste det vara avgörande? Kan jag inte få vara glad när jag vill, förbannad när det passar mig, kär när andan faller på och ledsen oavsett om barnens skratt hörs från Klarälvens sanddyner?

Genom bloggen ser jag ändå mönstret. De senaste måndagarna har jag klämt ut ett författarcitat och inte mycket annat alls.

Som att varje helg knockat mig.

Uppladdning fredag, klimax lördag, skeda varsamt söndag.

Kanske är det så förutsägbart?

Kanske förvandlas jag långsamt till det jag minst av allt vill vara.

En på förhand avslöjad berättelse om väder och vind?

Så fan heller. Dra åt helvete.

Nu är det åtminstone tidig tisdag, strax efter midnatt.

Hej tisdag, jag älskar dig.

Eller mjo.

Du är bättre än måndag.

Kategori: Personligt
Etiketter: ,

Dagens sms

”Är det inte jävligt ohövligt att få en hostattack precis bredvid nån som röker? Man börjar ju inte dansa framför en krympling i rullstol direkt.”

Vissa av mina vänner gillar jag mer än vissa andra.

Uppdaterat: Det har kommit till min uppmärksamhet (via en kommentar) att vännen som smsade stal materialet från komikern Bill Hicks. Se klippet här, citatet ovan kommer cirka 2,40 in.

Friendship over.

Kategori: Personligt
Etiketter: , , , ,

En kärleksinjektion

Klev upp i ett rus av nattens dåliga beteende. Cognac och Fernet la grunden. Jag avslutade jobbet. Inte en kväll att minnas. Lite som de flesta kvällarna, egentligen.

Karlstad är rutiner och sen lite fler rutiner ovanpå dem.

Klev upp i ett rus av nattens dåliga beteende som en man med ett uppdrag.

I morgon pitchar vi på ett jättecase. Briefen har legat bredvid datorn i en månad nu, men det har varit hjärnkramp.

I dag måste nöten knäckas.

Och var får du fler idéer än under duschens skoningslösa värme?

Så fick det bli. Så blev det.

Nu skriver jag med kärlek och glöd. Och bara ett litet mått av motstånd.

Som sig bör.

För första gången på mycket länge.

Kärlek.

Kategori: Personligt
Etiketter: , , , , ,