Vår roman utspelar sig i början av 2000-talet. Gårdagen ägnades åt research – ett frosseri i Robinson, Artister mot nazister, Ricky Martin, Daft Punk och en hel del jag helt lyckats förtränga.
Det handlar inte om att skriva en redovisning av 2001 som kulturår, snarare om att snabbt få tillbaka känslan för en tidsperiod som redan känns daterad.
Eller som Karin uttryckte det i vår hemliga blogg, i ett försök att sia om vad recensenterna kommer säga:
”Trots sin oerhörda stilistiska känsla kan Wildenstam och Olofsson inte låta bli att fullkomligt våldta den populärkulturella katalogen från tidigt 2000-tal. Ni tillhör generation Y, vi fattar.”
Hon är en fiffig liten sak, den där fröken Olofsson.
Och som du ser har hon snabbt insett att jag behöver strykas medhårs.




