21 maj, dagen då världen förblev lika korkad som alltid
Hur skiljer sig världen i dag, måndag 23 maj, mot i förrgår, lördag 21? Svenska schlagerartister uppvisar ett fortsatt oskäligt stort självförtroende på topplistan, solen gick upp tre minuter tidigare och i Vatikanen klurar man alltjämt på nya bortförklaringar till tiotusentals barnvåldtäkter.
Världen går sin stilla gång, med andra ord. För vissa är det dock en sanning som bär med sig ett sorgesamt tyvärr. LA Times rapporterar:
On Saturday morning, Espinoza, 60, received a phone call from her father, Harold Camping, the 89-year-old Oakland preacher who has spent some $100 million — and countless hours on his radio and TV show — announcing May 21 as Judgment Day. ”He just said, ‘I’m a little bewildered that it didn’t happen, but it’s still May 21 [in the United States],’” Espinoza said, standing in the doorway of her Alameda home. ”It’s going to be May 21 from now until midnight.”
För rättrogna följeslagare av oförnuftets doktrin, börjar nu den ofrånkomliga resan genom kognitiv dissonans.
Hur mycket jag än önskar att jag kunde sitta här med ett brett flin och gotta mig åt att ett gäng idioter än en gång hade fel om världen (och dess undergång), känner jag endast nedstämdhet inför de inblandades tvärsäkerhet och dess konsekvenser.
Vi är alla människor. Och vi är mer lika varandra än vad vi gillar att erkänna. Att så många individer förförs av domedagskulter, sekter eller – för all del – religioner i stort, är en förlust för oss alla.
Hur lustigt det än kan tyckas på ytan, är det verkliga livsöden vi skrattar åt. Ett exempel från den senaste intellektuella travestin är pensionären Robert Fitzpatrick, som enligt Reuters spenderade 140 000 $ av egna sparpengar för att missionera om den kommande domedagen.
As he stood in Times Square in New York surrounded by onlookers, Fitzpatrick, 60, carried a Bible and handed out leaflets as he waited for Judgment Day to begin.
By his own reading of Bible, which was slightly different than Camping’s, Fitzgerald expected the great worldwide event to begin at 6 p.m. Eastern Time.
When the hour came and went, he said: ”I do not understand why …,” as his speech broke off and he looked at his watch.
”I do not understand why nothing has happened.”
För Camping, Fitzpatrick och de flesta andra av följeslagarna markerar inte den här veckan början på ett uppvaknande. Är det något den religiösa hjärnan behärskar, är det konsten att slå knut på sig själv för att rationalisera nederlag och komma ut som en vinnare på andra sidan.
Redan 1956 publicerade psykologen Leon Festinger boken ”When Prophecy Fails”, om de psykologiska mekanismer som gör det möjligt för fanatiska kultanhängare att gå vidare med vardagen även efter att deras mest tvärsäkra profetior grusats av verkligheten.
Över femtio år senare har fenomenet studerats ytterligare, och Festingers teser har åtminstone delvis motbevisats. Vaughan Bell, Slate, skriver:
What Festinger failed to understand is that prophecies, per se, almost never fail. They are instead component parts of a complex and interwoven belief system which tends to be very resilient to challenge from outsiders. While the rest of us might focus on the accuracy of an isolated claim as a test of a group’s legitimacy, those who are part of that group—and already accept its whole theology—may not be troubled by what seems to them like a minor mismatch. A few people might abandon the group, typically the newest or least-committed adherents, but the vast majority experience little cognitive dissonance and so make only minor adjustments to their beliefs. They carry on, often feeling more spiritually enriched as a result.
Än en gång är det lätt att stå vid sidan av, göra sig lustig över fanatismen och tänka att något liknande aldrig kan drabba en själv.
Men är vi verkligen så olika?
For those not waiting for the world to end in a storm of fire and light it is easy to write off the believers as deluded, but Festinger was not so wide of the mark when he suggested that we adapt to even the most unlikely of contradictions using nothing more than our methods of everyday rationalization. The faithful could just as easily be those who stubbornly stand by disgraced politicians, failed ideologies, dishonest friends, or cheating spouses, even when reality highlights the clearest of inconsistencies. Armageddon is unlikely to arrive this weekend, but most of us have lived through it many times before.
Referenslänkar:
