Faktum är att de inte bryr sig alls om något över huvud taget. De bara är, rakt upp och ned, vilket tyvärr är ett svårförståeligt koncept för många med på tok för mycket inflytande i vårt samhälle. (Att ge dem ens en gnutta inflytande är per definition på tok för mycket.)
Sindra Peterson Årsköld är docent i biokemi vid Lunds universitet. Ovanpå det kallar hon sig feminist, men har en bestämd uppfattning om vad radikalfeminister som Tiina Rosenberg kan göra med sina försök att genusfiera naturvetenskapen.
Hur ser genusvetenskapen ut egentligen? I svenska genuskretsar ljuder mantrat ”kön är en social konstruktion”. Man kan också träffa på idéer som ”alla är egentligen bisexuella, men är socialiserade in i en polariserad sexualitet” och ”heterosexualitet är en manifestation av den patriarkala maktstrukturen”. Hm, intressanta hypoteser. Spontant tänker jag att de är enkelt testbara genom att studera grupper med nästan samma biologi som vi fast inte alls så omfattande kulturell kontext, nämligen andra däggdjur. Hur ser sexualiteten och beteendet ut bland t.ex. ekorrar eller apor, som ju varken har förskolor eller sitcoms genom vilka kulturellt framvuxna könsidentiteter kan förstärkas? Nåja, jag ska inte säga åt sociologer hur de ska utforma sin forskning – men då vill jag be om samma respekt tillbaka, tack. Jag accepterar inte att obelagda hypoteser som de ovan nämnda ligger till grund för praktiskt jämställdhetsarbete inom andra, orelaterade discipliner.
Tyvärr lurar betydligt farligare bestar i genusdjungeln än en argsint tant [Tiina Rosenberg] och några kontraintuitiva hypoteser. Moira von Wright, professor i pedagogik och rektor för Södertörns högskola, har kritiserat grund- och gymnasieskolans fysikböcker för att de framhåller fysiken som objektiv kunskap, i stället för att framhålla människans relation till naturen som en social process. Detta menar hon gör det svårt för oss flickor att ta till oss fysiken. Ett exempel hon lyfter fram är regnbågen, vars fysikaliska förklaring helt bortser från den ”sociala, kulturella, filosofiska, estetiska och religiösa dimensionen” av regnbågen, ”regnbågen som värdering”. Hon föreslår en kur på dessa brister: ”En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort.” Wow. Jag vet inte vilket som är värst: att kvinnan åter klassas som oförmögen till logisk tankeverksamhet, eller att fysikböcker borde rensas från kunskapsinnehåll – kan det vara för att förhindra ett orättvist försprång för de logiskt kapabla?
Som kvinna, fysiker och kemist blir jag förolämpad och upprörd över dessa idéer. Varför angriper man naturvetenskapen, vars oföränderliga kärna står över genus och som dessutom är nyckeln till den rikedom som gör att vi överhuvud taget kan sitta här och spekulera, mätta och friska? Och varför blanda in hypoteser om vår sexualitet i praktiskt jämställdhetsarbete, som ska syfta till lika villkor på arbetsplatsen och inget annat? Huruvida det är arv eller miljö som ger oss våra genusidentiteter är irrelevant i sammanhanget.
Hatten av.
Läs hela krönikan hos Kemivärlden Biotech:
Uppdatering: Kirurgen och bloggaren Rutger Stjernström skriver också om Sindra Peterson Årskölds krönika. Utöver att påpeka varför hon borde sluta kalla sig feminist, fokuserar han främst på genusvetenskapens antivetenskapliga, icke-falsifierbara fundament.
[D]e två grundläggande teserna för feminismen, som jag skrivit flera gånger innan, [är]:
1. Det finns en könsmaksordning och i denna ordning är män överordnade kvinnor.
2. Kön är en social konstruktion.
Genusvetenskapen, som lika ofta går under namnet feministisk forskning, även i universitetens och högskolornas kurskataloger, bygger på att man accepterar de båda teserna som axiom eller religiös sanning. Utsagorna är som fundamentalistiska teser inte akademiska hypoteser som går att testa. Skulle man visa att dessa hypoteser måste förkastastas skulle genusvetenskapen och feminismen upphöra att existera.
Eftersom det förhåller sig på detta sätt kan genusvetenskapen låta sig kritisera till exempel fysikens objektivitet på det sätt som Peterson Årsköld exemplifierar med professor Moira von Wright uttalande om grund- och gymnasieskolans fysikböcker.
