Vissa ord fastnar. När jag först läste citatet från Russell Brand kändes det lättsamt, lite skruvat och hyfsat långsökt.

”Jag kommer sakna dig i några dagar men sen blir det som att du aldrig funnits.”

Efterhand har orden sjunkit in. Fastnat.

Tänk om det vore så enkelt. Alla som nån gång gått igenom ett uppbrott har önskat sig en dos Russell Brand-inställning, även om de inte lyckats formulera sig just så bekymmerslöst.

I går sa jag farväl till en av mina närmsta vänner. Varför? Meningsskiljaktigheter, kanske. Destruktiv vänskap. Vetskap om det ena och det andra, men avsaknad av ett fundament att stå på.

Om vi springer på varandra av en slump nån gång kommer allt vara förändrat.

Jag kommer sänka blicken, skruva på mig, kanske skrapa rastlöst med ena foten mot asfalten.

Och fråga nåt i stil med ”läget då?”.

Du vet, så som man beter sig med främlingar.